December mild och mulen. Året hade en mild vinter, kall vår och sommar samt blöt höst

December var mild och mulen och det föll nederbörd tre dagar av fyra. Julen var med vissa förbehåll vit.

Året som helhet hade en rätt normal temperatur, men där vintern var mild var våren och sommaren kall och hösten blöt och mulen.

BORGÅ.  December månads medeltemperatur +1,0 grader (-2,9 normalt) för in månaden i den mildaste sjätte delen. Året innan var december två grader kallare, medeltemperaturen var då -1,1 grader.

Räknat från år 2000 har december sex gånger varit mildare och sedan 1974 sju gånger, så december har blivit mildare under de senaste c. 20 åren. Mildast var december 2006 med +2,7 grader i genomsnitt, kallast december 1978 med -11,4 grader.

Betecknande för den milda vädertypen var att dagstemperaturen aldrig underskred 0 grader, däremot nog nattemperaturen tolv gånger. Kallast var det natten till den 7 december då temperaturen var nere i moderata -6 grader. Mildast var det den 3, 8 och 12.12. med +5 grader. Månaden var ungefär lika mild hela tiden för i mitten av december var medeltemperaturen +1,1 grader medan månadens andra hälft hade +0,9 grader i genomsnitt.

Mulet

Liksom under den rekordmulna hösten fortsatte det grå vädret också i december. Sol- och klarväder fick vi uppleva för endast 8 procent (26 normalt). Det är det samma som i december 2012 och 1997. Mulnast var december 1984 med bara 6 procent vackert.

Julaftonen var klarast med 50 procent sol- och klarväder, därtill förekom det omkring 10 dagar med klart mellan 1/8 och 1/4 av dygnet. De helt mulna dagarna uppgick till 17. 

Vit jul

Julen var vit, med vissa förbehåll. Inne i centrum fanns det nämligen mycket litet eller ingen snö, samma gällde på Vessö vid havsbandet.

Men t.ex. på Harabacka åkrarna, vid Maren och Kokon – alltså på  mera vidsträckta urbana områden där hus inte värmde upp omgivningen – låg det tunt med snö på ett underlag av blöt is och förhårdnad snö. Mätstationen i Harbacka visade under julen 4, 3 respektive 2 cm snö från den 24 till den 26.12. Julen 2016 och 2015 firades däremot utan snö, samma gäller julen 2013, 2011, 2007, 2006 och 2003, räknat fr.o.m. år 2000.

Riklig nederbörd

Trots att det föll rikligt med nederbörd, 23 av 31 dagar, så kom och försvann snön i flera repriser.

Ny snö föll redan den 1.12. men den stannade kvar bara ett par dagar. Mellan den 5 och 8 december fanns igen ett nytt snötäcke som smälte bort. Den längsta perioden med snö noterades mellan den 12 och 26 december. Sedan var det igen snöfritt fram till den 30.12. då det föll ny snö som den 31.12. ligger kvar.

Mild vinter

Året som helhet hade medeltemperaturen 6,0 grader, vilket är det samma som i fjol. I genomsnitt är årstemperaturen 5,4 grader.

Det aviga är att vintern var mild och våren och sommaren kall. Januari, februari och mars liksom september, november och december var mildare än normalt, de övriga månaderna kallare.

Vintern som helhet hade en medeltemperatur på -2,3 grader. Räknat sedan 1974 är genomsnittsvärdet -4,4 grader och räknat sedan 2001 är det -3,9 grader.

Det var ordentligt kallt bara i ungefär en dryg vecka. Mellan den 4 och 6 januari var temperaturen nere i 19, 20 och som kallast 24 köldgrader. I februari var det kallt mellan den 6–11.2. då temperaturen som lägst uppgick till 19 grader. 

Sol- och klarvädret för vintern är i genomsnitt 30 procent, nu blev det vackert för hyggliga 26 procent. Nederbördsdagarna för vintern 2016-2017 blev totalt  35 (53), vilket är rekordfå.

Kallt i april och maj

Vårmånaderna mars–maj har på lång sikt en temperatur på 4,3 grader. I år uppvisade mars 1 värmegrad (-1,7 normalt), april 2,4 (4,0) och maj 8,9 grader (10,7). Det ger ett medeltal på 4,1 grader.

Ändå var april och maj kallast på 20 år. 

Våren var i genomsnitt vacker för 45 procent. Mars var vacker för 33 procent, april för 43 procent och maj för 59 procent. Genomsnittstalet är 50.

Kall sommar

Sommarens temperaturmedeltal 2017 blev 15,0 grader. Det är den tredje kallaste sommaren sedan 1974. Lika kyligt var det senast 1993, för 24 år tillbaka. Juni hade medeltalet 13,2, juli 15,7 och augusti 16,2 grader. I genomsnitt är sommaren varm för 16,4 grader. De heta dagarna blev tre, sämre var det bara sommaren 1987 med en het dag färre. Lika skralt var det sommaren 1994.

Sol- och klarvädret i sommar stannade på 46 procent (49–52–38 för juni-augusti). Medeltalet är 55 procent. Fem gånger har det varit mulnare somrar. Sommarens regnmängd blev 244 millimeter, dvs. tre millimeter mera än i genomsnitt. I juni föll det 85, i juli 58 och i augusti 101 millimeter. 

Hösten rekordblöt och mulen

Höstens medeltemperatur på 6,6 grader (11,4 – 5,4 – 2,9, för september–oktober) är 0,6 grader högre än genomsnittet på 6,0 grader räknat från 1974 men ungefär den samma som medeltemperaturen räknat från 2001 som är 6,7 grader. Däremot var regnmängden med ganska stor sannolikhet så stor att hösten var en av de blötaste om inte den blötaste.

I september föll det 95 millimeter regn under 13 regndagar. I oktober var det rekordregnigt alla kategorier med 207 millimeter nederbörd uppmätt under 19 dagar med nederbörd, och i november föll det alltså igen c. 95 millimeter under 23 dagar med nederbörd. Det innebär totalt en nederbördsmängd på 397 millimeter. Som on det inte hade räckt till var hösten rekordmulen. Sol- och klarvädret i höst stannade nämligen på rekordlåga 20 procent (28–16–16 för september–november). I genomsnitt är det klart för 35 procent.

Aningen kallare

Januari har i genomsnitt en temperatur på 5,2 köldgrader räknat från 1974 och -4,6 grader räknat från 2001. Det är vackert för 29 procent och det faller nederbörd i 18 dagar. I fjol var medeltemperaturen -2,7 grader i januari, det var vackert för 23 procent och det föll nederbörd 16 dagar.

Tiodygnsprognosen visar på regn eller snöslask och dagstemperaturer upp emot tre, fyra värmegrader veckan efter nyår. Men den 7 januari sker ett omslag till det kallare med delvis sol och temperaturer ned emot 7 grader kallt. 

Medeltemperaturen för 2017 var 6,0 grader (5,7 i genomsnitt). Det betydde ändå litet avigt en mild vinter, kall vår och sommar samt en mulen och blöt höst.

Fullmåne på gång. Månen syntes från västra åstranden rakt över radiomasten i Aunela den 30.12. 2017 på eftermiddagen. Det är fullmåne den 2.1.2018.

Julen mild, delvis solig och vit

Julen 2017 i Borgå firades under rätt hyggliga omständigheter. Vädret var milt, tidvis sken solen från en klar himmel och det fanns snö på marken, inte mycket, men i alla fall.

BORGÅ. Som det omnämndes i ett tidigare inslag i väderbloggen i december blir jularna mildare och de firas allt oftare utan snö.

Årens julhelg hade temperaturen -3 – +1 på julafton; -3 – +2 på juldagen och -1 – +4 på annandag jul. Den 24.12. var halvklar och dessutom decembers klaraste dag, juldagen var det vackert för 1/4 medan annandag jul var helt mulen. Julaftonen var fri från nederbörd medan det föll litet snöslask på juldagen och mycket på kvällen den 26.12.

Om julen var vit kan diskuteras. Inne i centrum fanns det mycket litet eller ingen snö, samma gällde Vessö vid havsbandet.

Men t.ex. på Harabackas åkrar, vid Maren och Kokon – alltså på  mera vidsträckta områden där hus inte värmde upp omgivningen – låg det snö på ett underlag av blöt is och förhårdnad snö. Mätstationen i Harbacka visade under julen 4,3 respektive 2 cm snö från den 24 till den 26.12.

I dag den 27.12. försvann sedan snön med det regn som fallit under dagen och med en dagstemperatur på upp emot +4 grader. Den snö vi hade under julen låg i själva verket kvar fr.o.m. den 12.12. dvs. i 15 dygn, vilket är den längsta snöperioden för i höst och vinter.

I fjol var julen svart liksom året innan. Också 2013, 2011, 2007, 2006 och 2003 fanns den ingen snö till julen, räknat sedan år 2000.

December ser ut att bli mildare än i fjol. Medeltemperaturen är nu +0,9 grader jämfört med -1,1 grader förra året. Sol- och klarväder har vi haft för 8 procent och det har fallit nederbörd av olika slag 20 av 25 dagar.

Juldagsväder på Vessö. Solen sken i sex timmar på juldagen, vilket också gällde på Vessö. Men det var snöfritt liksom isfritt.

Juldagsväder. Det fanns en del snö på marken i Borgå under juldagen. Observera vattentornet som skiftar i rött julen till ära.

Annandag jul. Snön hade decimerats i Harabacka under julens sista dag, men på kvällen föll det snöslask och regn.

Ännu finns det chans till vit jul

Osäkerhetsmomentet är stort men det finns ännu en chans till vit jul.

BORGÅ. För tillfället finns det snö i Borgå. Mätstationen i Harabacka visar på 8 centimeter snö och snön ligger vit på åkrar och ängar också om det inne i centrum och t.ex. på Vessö vid kusten redan är nästan helt snöfritt.

Prognosen till julhelgen går lätt att kontrollera på Ilta-Sanomats nya app Paras sää som parallellt visar väderutsikterna 9 dygn framåt för Meteorologiska institutet, Foreca och yr.no (Norges meteorologiska institut). Alla utlovar först blidväder och litet regn men fr.o.m. fredag blir det litet kallare med temperaturer från -4 till 0 grader.

Det avgörande är ändå att det också prognosticeras om aningen snö eller snöslask mot kvällen den 23.12. och för Meteorologiska institutets del också om fortsatt snöfall på julaftonen då temperaturen varierar kring 0-strecket.

Eftersom den gamla snön som föll den 12.12. och antagligen då ännu ligger kvar till en del och kanske i så fall späds på med litet ny vit snö är det möjligt att vi upplever en vit jul i motsats till de två föregående åren.

Efter jul stiger temperaturen igen mot +5 grader och det regnar så det är hugget som stucket om snön ligger kvar till nyår.

Medeltemperaturen är som bäst +1,0 grad, vilket är fyra grader högre än normalt för december. I fjol var medeltemperaturen i december -1,1 grader men julen liksom nyåret firades utan snö. Den bestående snön kom sedan den 2.1.2017 i fjol.

Hösten och speciellt december har varit mildare än normalt. För höstens del är medeltemperaturen +6,6 grader 0,6 grader högre än genomsnittet på 6,0 grader räknat från 1974 men ungefär den samma som medeltemperaturen räknat från 2001 som är 6,7 grader.

Fortsatt milt

Den färska långsiktsprognosen på Meteorologiska institutets hemsida för december-februari berättar om en vädertyp med en knappt en grader högre medeltemperatur i genomsnitt.

I oktober var det som kallast -4 grader, i november -6 grader och i december också -6 grader.

Sol- och klarvädret för december är nere i blygsamma 5 procent, vilket är rekordlågt. Fem dagar har det varit vackert för 1/8 och två dagar för 1/4. Enligt prognosen finns det chans för klart väder i någon form under fyra dagar fram till jul så i bästa fall kan procenten för sol- och klarvädret stiga mot 10 procent, dvs. det samma som det var för december i fjol.

Ovanligt klart. Den 18 december lyste solen i omkring sju timmar vilket betydde att dagen var klar för 1/4. Som man ser på bilden finns det ännu snö på åkrar och ängar norr om Kokonbacken.

Julvädret varierar stort men de snöfria jularna ökar i antal

Julhelgens väder varierar mycket men firas allt oftare utan snö på marken. Som kallast har vi haft kring 25 köldgrader medan det som varmast har varit upp emot 10 värmegrader. Och på ett undantag när har det fallit nederbörd åtminstone någon gång mellan den 24 och 26 december.

BORGÅ. Ser vi på extremvärdena var julen 1996 kallast. Då hade julaftonen temperaturen -6 till -18 grader, juldagen -17 till -23 grader och julannandag -25 till -1 grader, temperaturen steg alltså kraftig den 26.12.

Kallt har det också varit jularna 1976, 1978, 1986, 1988, 1991, 1995, 2001, 2002, 2010, 2012, och 2014. Då hade vi temperaturer från 20 köldgrader och upp emot 6 köldgrader. Procentuellt sett har de kalla jularna förekommit 11 gånger av 44 dvs. var fjärde jul i genomsnitt. På 1970-talet var det kallt 2 gånger, på 1980-talet likaså 2 gånger, på 1990-talet 3 gånger, från 2000 till 2009 två gånger och fr.o.m. 2010 tre gånger. 

17 gånger har det varit milt under julen med temperaturer kring 0 grader och över. Mildast var julen 2011 då temperaturen den 24.12. varierade mellan 0 och +8 grader, juldagen hade +2 till +9 grader och julannandag mellan -1 och +3 grader. Det regnade då varje dag och hela månaden är hittills den näst regnigaste någonsin med regnmängden 206 millimeter. Regnigast var oktober i år då det föll en futtig millimeter mera nederbörd, alltså 207 millimeter.

Snöfria jularna ökar

De senaste jularna 2015 och 2016 har varit milda och firats utan snö på marken. Ser man på de s.k. svarta, snöfria jularna i ett större perspektiv så har de uppträtt två gånger på 1970-talet, tre gånger på 1980-talet, en gång på 1990-talet, tre gånger 2000-2009 och fyra gånger sedan 2010.

Med andra ord har jularna mellan 1974 och 1999 sex gånger varit snöfria, dvs. ungefär en av fyra medan de sedan år 2000 varit snöfria sju gånger, m.a.o. 2 av fem (41 procent). Vi ser att de snöfria, milda julhelgerna sakta men säkert ökar i antal.

Bestående snö

Det här understryks också av att den bestående snön kommer allt senare, alltså efter nyår.

På 1970-talet hände det 2 gånger, på 1980-talet 1 gång, på 1990-talet 5 gånger, 2000-2009 fem gånger och fr.o.m. 2010 fortfarande 5 gånger, endast 2012 fick vi bestående snö den 28.11.

Det tidigaste bestående snötäcket fick vi 2002 då det skedde den 8.11. Vintern 2007-2008 kom det aldrig någon bestående snö och 1992 så sent som den 11 februari.

Julen har i statistikens ljus nästan alltid åtföljts av nederbörd, bara 1992 föll det ingen nederbörd och det var helt klart den 24 och 26.12. medan juldagen var klar för 1/8.

För det mesta har det varit mulet i juletid, och antingen regnat eller snöat. Litet klarare jular har vi också haft, nämligen 1975, 1986, 1988, 1991, 1995, 1996, 2004, 2011 och 2014.

Hur julen i år blir vet vi ännu inte, Forecas osäkra 15-dygnsprognos denna luciadag visar på temperaturer ovan och under 0-strecket samt litet nederbörd. Men det kan ändra. Skulle julen var snöfri blir det den tredje snöfria julen i följd, det har inte hänt tidigare.

Snöoväder. Igår den 12.12. vräkte blötsnön ner över Borgå. Men vår hund Molly njöt av snön och promenaden intill idrottsplanen vid Kvarnbackens skola. Det är också normalt att det snöar eller regnar under julhelgen. Enda undantaget är julen 1992.

Tummen upp för självständighetsdagens väder

Vädret den 6 december då Finland firade sin 100-åriga självständighet i år var bättre än normalt. Med normalt avses regn och flera plusgrader.

BORGÅ. Har tidigare gjort upp statstik för midsommarens, julens och Runebergsdagens väder, så varför inte också självständighetsdagen, så här i efterskott.

Den infaller ju när vi är inne i den mörkaste tiden och är mera sällan kall. Nu hade vi ett tunt snötäcke på marken och det föll litet snö till under dagen, det syntes också några solglimtar som gjorde att det var klart för 1/8 och temperaturen varierade mellan -2 och 0 grader. Torrt och bra med andra ord.

Sällan kallt

För i statistikens ljus är det annat ljud i skällan. Med avstamp år 1974 har det varit ordentligt kallt bara fem gånger.

1980 pendlade temperaturen mellan 18 och 8 grader kallt, 1985 hölls temperaturen mellan 15 och 8 köldgrader, 1990 var den mellan 13 och 3 grader kallt, 2002  var den mellan 14 och 6 grader under 0-strecket och så sent som 2016 mellan 12 och 4 köldgrader.

Normalt har självständighetsdagen på sin höjd någon köldgrad på natten och plusgrader på dagen. 28 gånger av 44 har temperaturen stigit till plussidan, vilket betyder 64 procent, dvs. två av tre gånger,

Och mulet har det varit nästan jämnt och ständigt. De större undantagen skedde år 1979 då det var vackert för 75  procent, 1992 då det var helt klart och i fjol då det var klart för 7/8. Regn har det fallit 11 gånger, snöslask 5 gånger och snö 17 gånger. Torrt har vi haft det 11 gånger. 

Mildast var självständighetsdagen 2015 med en temperatur mellan +6 och +10 grader samt 2006 då temperaturen hölls sig mellan 6 och 9 värmegrader.

Kallast var det som man ser ovan 1980 (-18/-8) och 1985  (-15/-8).

Solglimtar. På självständighetsdagens förmiddag tittade solen fram.

Blåvitt. Domkyrkan, vattentornet och stadshuset på bilden lystes upp i blåvitt på självständighetsdagen i Borgå.

Hösten ovanligt blöt och mulen

Liksom tidigare under hösten fortsatte regnet, blötsnön och snön att ösa ner i november. Temperaturen var något högre än normalt men det blöta vädret gjorde att det för det mesta var mulet. Hösten som helhet hade en normal medeltemperatur men den var antagligen den blötaste och definitivt den mulnaste. 

BORGÅ. Medeltemperaturen i november på +2,9 grader blev 1,9 grader högre än genomsnittstemperaturen (+1,0) räknat från 1974 men bara 1 grader högre än medeltemperaturen under perioden 2001-2017 som är +1,9 grader. Ett obestridligt tecken på att höstarna liksom vintrarna blivit mildare.

Mildare i november har det varit fem gånger sedan år 2000 och 12 gånger sedan 1974. Mildast var november 2000 med genomsnittstemperaturen +4,9 grader, kallast november sju år tidigare, 1993, med temperaturen -3,4 grader i snitt.

Månadens första hälft var den mildaste med en medeltemperatur på 3,6 grader medan den senare hälften hade en temperatur på 2,4 grader. Sällan gick temperaturen ned under 0 grader, så var fallet bara sju dagar. Kallast var det i början av november då månadens köldrekord uppmättes den 2.11. med 6 köldgrader. Mildast var det redan den 4 och 5 november då dagstemperaturen steg till 9 värmegrader.

Mulet och blött

Sol- och klarvädret i november på 16 procent ligger 8 procentenheter under genomsnittet 24. Mulnare har det varit sju gånger sedan år 2000 och 12 gånger sedan 1974.

Månaden hör därmed till den mulnaste 30 procenten för novembers del. Med andra ord var fem av sex dagar helt mulna och en vacker.

Vackrast var november 1990, 1994 och 1998 med 43, 41 respektive 40 procent sol- och klarväder, mulnast november 2014 med bara 5 procent klart.

De helt mulna dagarna räknades till 17. Klarast var det den 7.11. med helt vackert väder. Också den 2.11. var det vackert för 75 procent och den 1.11. för 50 procent. De övriga dagarna med delvis vackert höll sig under 50 procent vackert.

Normalt går det inte att mäta nederbörden i november p.g.a. kalla nätter som får regnet att frysa i regnmätaren, men i år var det möjligt. Det regn, den snöslask och snö som föll uppgick ungefär till 95 millimeter under 23 noterade nederbördsdagar. Jämförelsetal för regnmängden saknas utom för 2013 och 2015 då det föll 135 respektive 104 millimeter nederbörd. 23 nederbördsdagar i november kan också uttryckas som att det föll nederbörd tre av fyra dagar. De flesta nederbördsdagarna uppmättes i november 1996 då de uppgick till 25. Minst nederbörd föll det i november 1993 med bara sex stycken.

Vattnet som föll nu i november sjönk hur som helst inte längre ner i marken utan stannade kvar, diken fylldes till sina bräddar och över, åkrar och ängar var våta och regntunga. Marken var helt enkelt blötare än jag på rak arm kan påminna mig om kanske någonsin.

Om det här är ett resultat av klimatförändringen har vi det samma att vänta år efter år, visserligen med utrymme för normala avvikelser åt det kallare då och då.

Rekordblöt höst?

Om vi för höstens del inleder med att se på regnmängden kan man med ganska stor sannolikhet säga att den var en av de blötaste om inte den blötaste.

I september föll det 95 millimeter regn under 13 regndagar. I oktober var det rekordregnigt alla kategorier med 207 millimeter nederbörd uppmätt under 19 dagar med nederbörd, och i november föll det alltså igen c. 95 millimeter under 23 dagar med nederbörd. Det innebär totalt en nederbördsmängd på 397 millimeter.

Mera nederbörd under en årstid har bara uppmätts sommaren 2004 då regnmängden var uppe i 443 millimeter.

Snö fick vi redan den 26 oktober, den låg kvar i tre dagar. Mera snö kom det den 20 november, snön stannade kvar till den 24.11. Ny snö kom det den 26.11. men den smälte bort redan följande dag. Nederbördsdagarna under hösten uppgick till 55. Normalt är de 50, så det kom mycket nederbörd när det kom.

Rätt normal temperatur

Höstens medeltemperatur på 6,6 grader (11,4 – 5,4 – 2,9, för september–oktober) är 0,6 grader högre än genomsnittet på 6,0 grader räknat från 1974 men ungefär den samma som medeltemperaturen räknat från 2001 som är 6,7 grader.

Kallast var hösten 1993 med genomsnittstemperaturen 2,4 grader (7,2/+3,4/ -3,4), mildast hösten 1974 med 8,8 grader (13,4 – 8,3– 4,7) i snitt.

Rekordmulet

Sol- och klarvädret i höst stannade på rekordlåga 20 procent (28–16–16 för september–november). I genomsnitt är det klart för 35 procent.

Den här förinnan mulnaste hösten noterades 1987 och 2012 då det var vackert för 23 procent. Allra vackrast var hösten 1991 för 26 år tillbaka med 50 procent sol- och klarväder.

I fjol var höstens medeltemperatur 5,4 grader, det var vackert för 29 procent och det var torrt eftersom det föll nederbörd under bara 30 dagar. Regnmängden i september var 70 och i oktober 34 millimeter.  8 nederbördsdagar uppmättes för sin del i november.

December kallare

Vad ska vi då tro om december? I statistikens ljus ska medeltemperaturen ligga kring tre köldgrader, räknat under 44 år, och två köldgrader räknat från 2001. Det är vackert för 27 procent och faller nederbörd 23 dagar.

Förra året hade december medeltemperaturen -1,1 grader, det var vackert för hyfsade 25 procent och det föll nederbörd i 10 dagar. Men julen var snöfri och det bestående snötäcket kom först den 2 januari 2017.

Nu visar den färskaste prognosen att det faller snö eller blötsnö s.g.s som dagligen och att dagstemperaturen först ska såga kring båda sidorna om 0-strecket medan nattemperaturen ligger ett par grader lägre. Fr.o.m. självständighetsdagen blir det kallare och snöar. Om julen blir vit är för tidigt att orda om men det är möjligt liksom också för luciadagen. Någon skarpare köldperiod finns däremot inte i sikte.

Mulet. November var liksom hösten överlag blöt och rekordmulen. Fotot från Vessö är taget den 28 november

Blötvädret fortsätter åtminstone till lillajul

Vädertypen med regn eller blötsnö ser ut att fortsätta åtminstone i en vecka framåt till lillajul den 2 december.

BORGÅ. I dag söndagen den 26.11. vaknade vi igen till en mark täckt av snö. Det var tillika vinterns tredje snöfall. Det ihållande regn som utlovats hade övergått till ett 0-gradigt före och nederbörden övergick i själva verket mera mot mera snö än regn. Men knappast stannar snön kvar på marken, så milt, ostadigt och mera regn lurar bakom hörnet.

Regnet har impregnerat marken med i detta nu åtminstone 70 millimeter nederbörd i november. Lägg till de 95 millimeter som föll i september och de rekordhöga 207 millimeter som vi förunnades i oktober och helhetsbilden börjar klarna. Vi närmar oss en regnmängd på 400 millimeter. Det kan jämföras med den hittills blötaste sommaren 2004 då det regnade inalles 443 millimeter, men då avdunstade vattnet tack vare varmare temperaturer och flera solsnuttar än nu.

Vattensjukt

Vattnet nu i november sjunker inte längre ner i marken utan stannar kvar, diken fylls till sina bräddar och över och vattnet stannar likaså kvar på åkrar och ängar. Marken är helt enkelt regntungare och blötare än jag kan påminna mig om kanske någonsin.

Om det här är ett resultat av klimatförändringen har vi det samma att vänta år efter år, visserligen med utrymme för normala avvikelser åt det kallare då och då.

Nederbörden har åtföljts av en för årstiden mild temperatur. Medeltemperaturen är nu +3,1 grader och väntas ligga något under tre grader när vi övergår till december.

November uppvisar i genomsnitt en temperatur på +1,0 grad, dokumenterat sedan 1974, men räknat sedan 2001 är vi uppe i +1,8 grader, hösten har m.a.o. blivit mildare. Stannar temperaturmedeltalet på c. 3 grader har det 14 gånger varit mildare sedan 1974 men hela 9 gånger sedan 2000. 

Sol- och klarvädret är nu nere i 16 procent. I genomsnitt är november vacker för 24 procent.

Lördagen den 25.11. överraskade solen oss genom att lysa i c. sex timmar så det var en fjärde del vackert den dagen. En dag (7.11.) i november var helt klar, av de övriga delvis klara dagarna var den 1.11. halvklar och den 2.11. klar för 75 procent medan de övriga delvis klara dagarna har uppvisat ett sol- och klarväder på under 50 procent. 15 dagar har varit helt mulna.

Blött. På ängarna framför Kokonbacken ligger det vatten och snö, det blöta vädret gör att marken inte längre suger upp nederbörden.

Nu kom vinterns andra snöfall

Efter en hel del regn var det dags för vinterns andra snöfall den 20 november. Men snön lär nog smälta bort ganska snart.

BORGÅ. Första snöfallet registrerades den 26 oktober och fick många bilister att byta till vinterdäck. Den snön låg kvar i två dagar.

Efter en veckas semester i Spanien, Valencia mm; där solen sken från en molnfri himmel dag ut och dag in, knackade den nordiska verkligheten på dörren när flygplanet den 20.11. på kvällen sänkte sig genom ett tjockt molnlager med snö och marken undertill nära flygplatsen visade sig vara vit.

Snöfallet har fortsatt i dag den 21.11. Det är fråga om blötsnö som gör väglaget på mindre vägar slipprigt medan huvudlederna i regel är snöfria men blöta.

November som började med torrt och ganska soligt väder blev fr.o.m. ungefär den 11–12.11. ”normalt” grått, blött och trist. Regndagarna uppgår nu till 14 medan regnmängden är uppe i minst 60 millimeter. November är en månad med skarpa temperaturavvikelser, regnmätaren kan frysa litet när som helst,  vilket gör att det finns knapphändigt med information om mängden nederbörd, däremot nog om nederbördsdagarna.

Medeltemperaturen är fortfarande den 20.11. högre än normalt, dvs. 3,5 grader, men den sjunker mot slutet av månaden.

En gissning är att medelvärdet i slutet av november blir något mellan 2,5 och 3 grader, vilket ska jämföras med genomsnittstemperaturen för november som är +1,0 grader räknat sedan 1974 och  +1,8 grader räknat fr.o.m. 2001.

Sol- och klarvädret har sakta men säkert gått mot det mulnare. Den 10.11. var det vackert för 34 procent, den 15.11. för 25 och den 20.11. för 23 procent. I genomsnitt är november vacker för 24 procent men de senaste tio åren har det sällan varit vackrare än 20 procent. Också i år verkar vi hamna under 20-procentsstrecket.

Snötunga björkar. Bilden är tagen den 21.11. i bilen på väg mot Borgå ner mot kurvan före rakan med avtaget mot Stensböle gård.

En ljusglimt i höstdunklet

Över sex veckor tog det innan vi igen hade en helt klar dag, igår den 7 november, denna höst.

BORGÅ. Senast det var helt klart var nämligen den 24 september, vilket gör att det blev 44 dagar, drygt sex veckor, mellan dagarna med klart väder.

Det här är ett uttryck för att höstvädret i södra Finland mestadels är mulet.Som bäst är procenten för sol- och klarvädret ändå uppe i 38 jämfört med det långsiktiga värdet på 24 procent för november. Men vädret fortsätter att vara omväxlande men klarare än normalt så att vi till månadens mitt enligt nuvarande prognos hamnar nära 25 procent.

I fjol var november klar för 10 procent, 2015 var procenten 15 och 2014 rekordlåg dvs. 5 procent. När också december och januari numera har litet sol- och klarväder att erbjuda begriper man att folk gärna reser söderut när här är som mörkast och mulnast.

Medeltemperaturen ligger nu kring 3,0 grader, regnat har det två dagar än så länge men regnen tilltar framöver.

November har i genomsnitt en temperatur på +1,0 grad men variationerna är stora. Mildast var november november 2000 med 4,9 grader i snitt, kallast november 1993 då medeltemperaturen blev -3,4 grader.

Vackrast var november 1994 med 41 procent klart och mulnast alltså 2014 då fem procent av dagarna, ungefär en av 20 var klar. Någon snö finns inte i sikte så det skrämskott som kom i form av den första snön som låg kvar mellan den 26 och den 28 oktober ser inte ut att upprepas inom överskådlig framtid. Hur det sedan ser ut efter mitten av november är en annan sak.

Undantag. Den 7 november var helt klar. Vi får gå tillbaka till den 24 september då det hände förra gången. Bilden är tagen vid korsningen av Linnankoski- och Borggatan på förmiddagen.

Oktober visade sig från sin regnigaste och mulnaste sida

Liksom september var oktober regnig, rentav så regnig att månaden slog alla tiders regnrekord, sommar som höst och vår. Oktober var också rekordmulen, något kyligare än normalt och mot slutet av månaden slog vintern till i två dygn.

BORGÅ. Medeltemperaturen 5,4 grader (5,9 normalt) innebär att oktober sex gånger varit kyligare sedan 2000 och 16 gånger sedan 1974. Det för in månaden i den kyligaste 50 procenten, dvs. vi hade en ganska normal medeltemperatur. I fjol var oktober månads medeltemperatur 4,9 grader.

Fram till den 19.10 var det onormalt milt för årstiden. I mitten av månaden var medeltemperaturen höga 7,9 grader och ännu den 20 oktober 7,6 grader. Men omslaget med nordliga vindar och ett allmänt kylslaget väder kom att karakterisera den sista tredje delen av oktober, då genomsnittstemperaturen låg kring 1,5 värmegrader. Mildast var det den 16 oktober med 14 grader, kallast natten till den 24 oktober då temperaturen sjönk till -4 grader.

Med största sannolikhet blev den 19 oktober datumet då vi för sista gången i höst hade 10 värmegrader. I fjol skedde det så sent som den 20.12.

Den mildaste oktober noterades 2000 med medeltemperaturen 9,1 grader, följt av oktober 2001 då det var 8,6 grader i genomsnitt. Kallast var för sin del oktober 1992 med +0,7 grader i medeltal.

Mulet

Oktober var således rekordmulen. Det förekom nu sol- och klarväder för endast 16 procent. I genomsnitt är oktober ändå vacker för 36 procent. Därmed underskreds det förra bottenrekordet från 1974 då det var vackert för 18 procent i oktober.

Det milda vädret fram till den 20.10. innebar nämligen mycket få soltimmar eller klart väder efter det att solen hade gått ned. I mitten av oktober hade vi därmed vackert för endast 6 procent.

Men i.o.m. omslaget till det kallare följde en vecka med onormalt kyligt väder och samtidigt fyra-fem dagar då det var klart för mellan 25 till närmare 40 procent. Vackrast var sedan den sista oktober med 75 procent sol- och klarväder. Den för månaden ovanligt soliga dagen höjde samtidigt på den genomsnittliga procenten vackert i oktober med 2,5 procentenheter. De helt mulna dagarna i oktober blev 14 stycken.

Visst har det också förekommit vackra oktobermånader, men på ett undantag när rätt långt tillbaka i tiden. 1988 och 1993 var det vackert för 57 respektive 51 procent men också 2015 med 55 procent vackert hör till de klaraste oktobermånaderna med ett procenttal över 50. I fjol var oktober vacker för 27 procent.

Rekordregnigt

Nederbördsmängden i oktober noterades under 19 nederbördsdagar och den föll huvudsakligen i form av vatten. För andra gången sedan noteringarna inleddes 1982 steg regnmängden över 200 millimeter, närmare bestämd 207 millimeter.

Därmed överskreds alla tiders tidigare nederbördsrekord, som ovanligt nog ägde rum i december 2011, då det föll en millimeter mindre nederbörd än nu, alltså 206 millimeter.

Mest regnade det denna oktober från den 3 till den 17.10. då millimetertalet redan var uppe i 177. Sedan följde en helt torr period fram till den 24 oktober då också den första snön för i år noterades i form av några förstulna flingor. I fjol fick vi den första snön den 13.10 och 2015 den 21.11. Det är också det senaste datumet för den första snön. Det tidigaste datumet för den första snön är noterad den 14 september 1973.

Torsdagen den 26 oktober vräkte sedan snön ner och det här fortsatte ännu in på fredagen, men ett omslag till det mildare med snöslask och rent regn fick snön att försvinna lördagen den 28 oktober. Som mest hade vi c.10 cm snö på marken.

De största regnen föll den 3.10. med 26 millimeter, den 8.10 med 20 millimeter och den 10.10. då vi fick 35 millimeter regn. Ännu den 28.10. kom ett sista skyfall på 20 millimeter som alltså sköljde iväg snön från dagarna innan.

November ska i genomsnitt ha en medeltemperatur på +1,0 grader, det är vackert för 24 procent och det faller nederbörd under 15 dagar. I fjol hade november medeltemperaturen -0,9 grader, det var vackert för 10 procent och det föll nederbörd 18 dagar.

Prognosen för början av månaden utlovar en litet mildare medeltemperatur på c. +2,5 grader, den högsta temperaturen är kring +8 grader och den lägsta -4 grader. Det är soligt under tre-fyra dagar och det faller nederbörd i tre dagar och då i form av vatten.

Omväxlande. Den 13 oktober karakteriserades av ett delvis soligt väder med spridda regnskurar och revor i molntäcket. Fotot är från västra åstranden.

Tillfälligt vinter

Natten till torsdagen den 26 oktober kom den första snön också enligt den meteorologiska definitionen. Men redan den 24.10. singlade de första snöflingorna ned.

BORGÅ. Enligt vedertagen kutym inom meteorologin ska den första snön ligga kvar på marken kl. 8 på morgonen. Så som nu. Har det snöat mycket kvällen och natten innan men snön därefter är borta är det inte fråga om den första snön.

Jag bokför i alla fall den första snön till den 24.10. Den snö som nu har kommit och fortsätter att falla verkar bli kvar till åtminstone lördagen den 28.10. då nederbörden övergår i regn.

I fjol fick vi den första snön den 13.10 och 2015 den 21.11. Det är också det senaste datumet för den första snön. Det tidigaste datumet för den första snön är noterad den 14 september 1973.

Det bestående snötäcket senaste vinter kom den 2.1.17 och året innan den 12.2.16. Julen både 2015-2016 firades utan snö på marken.

Torrt en vecka

Det högtryck som låg över södra Finland fr.o.m. den 20.10. betydde också att det var ganska vackert och att det inte regnade under nästan en vecka. Nu är nederbördsmängden med den snö som fallit uppe i nästan 180 millimeter. Rekordet är noterat i oktober 2008 då det föll 188 millimeter regn så sannolikt överskrids det värdet nog denna oktober.

Däremot har temperaturen fortsatt att sjunka och väntas stanna nära det normala på 5,9 grader medan sol- och klarvädret kretsar kring 18-20 procent jämfört med det normala som är 36 procent för oktober.

Vitt på marken. Snön började falla torsdagen den 26 oktober och väntas stanna kvar på marken åtminstone till halva lördagen då det börjar regna. Bilden tagen mitt på dagen är från korsningen av Borggatan och Kvarnbergsgatan.

Nu gick temperaturen ned under 0 grader

I dag den 20 oktober sjönk temperaturen för första gången denna höst under 0 grader, närmare bestämt -2 grader. Det skedde tre dagar efter den första frosten.

BORGÅ. I genomsnitt går temperaturen under 0 grader den 26 september medan den första frosten noteras ungefär en vecka tidigare, den 18 september. 

Nu ligger vi nästan en månad senare i tidtabellen men ändå inte rekordsent. De tre senaste tidpunkter för när temperaturen sjunkit under 0 grader är dokumenterade den 24.10.1974 samt den 23.10. år 1980 respektive 2012. Tidigaste tidpunkten är 6.9.1976; 7.9.1991och 9.9.1977.

Frost på bron

Gamla bron var täckt av frost i morse, såväl gångbanan av trä som körbanan. Orsaken var att det steg fukt upp från ån som frös till is på bron.

Det är skäl att se upp för halka. I synnerhet för den som rör sig med bil tidigt på morgonen. Tafikverket uppmanar redan bilister också i söder att börja fundera på att byta till vinterdäck. 

I nuläget är medeltemperaturen 7,8 grader men det blir kallare under månadens sista tredje del med dagstemperaturer kring 5 grader och nattemperaturer över och under 0-strecket. Men samtidigt minskar regnen och sol- och klarvädret ökar i och med det högtryck som nu stabiliserar vädret.

Nästa milstolpe är dagen för den första snöns ankomst. Det förutspås redan så smått att den ska komma i början av nästa vecka. I genomsnitt borde den första snön ha kommit i dag, den 20.10. I fjol skedde det den 13 oktober, men året innan rekordsent, dvs. den 21.11.2015.

Morgonfägring. Morgonen den 20 oktober var kall och klar före kl. 9 då temperaturen första gången sjönk under 0 grader (-2 grader) denna höst. Efter kl. 9 kom dimman.

Första frosten en månad senare än normalt

Frosten slog till en månad senare än i genomsnitt denna regniga och mulna oktober.

BORGÅ. Som det nu ser ut verkar oktober bli den mulnaste och regnigaste som bokförts.

Sol- och klarvädret ligger nämligen nu på 9 procent. Den hittills mulnaste oktober dokumenterades 1974 då procenttalet var 18. I genomsnitt är oktober vacker för 36 procent.

Men nu under skolornas höstlov utlovas i alla fall halvklart till klart under tre till fyra dagar, vilket indikerar att procenten sol- och klarväder till nästa söndag kunde ligga vid ungefär 18. Sedan hänger allt på hur slutet av månaden utformar sig, dvs. dagarna mellan den 27 och 31.10. Som helhet blir årets oktober månad i alla fall en av de mulnaste.

Regnmängden är för tillfället uppe i 169 millimeter. Den hittills största regnmängden i oktober är uppmätt 2008 då den var 188 millimeter. Om det alltså regnar mer än 19 millimeter under fortsättningen av oktober blir det nytt regnrekord. Det är mera sannolikt än osannolikt.

Det regniga vädret har varit katastrofalt för lantbruket, enligt uppgifter i pressen är 10 procent ännu oskördat och ruttnar på åkrarna. Sämst på trettio år kan man läsa i dagens tidning.

Frost

Frosten kom sent denna höst, den 17.10. I genomsnitt sker det den 18 september och i fjol den 19 september.

Frostens ankomst skedde under ovanliga former. Nu fanns det frost i gräset den 17.10 då temperaturen som lägst visade +4 grader på morgonen. Men den 12.10. då temperaturen var nere i +1 grad förekom ingen frost, vilket borde ha varit det normala. Antagligen berodde det då på att det var så vått och fuktigt att det inte bildades någon frost.

Medeltemperaturen är nu i mitten av månaden 7,9 grader, dvs. cirka två grader högre än i genomsnitt. Men kalla vindar börjar dra in från norr mot slutet av veckan, så kanske vi när oktober går mot sitt slut landar på en medeltemperatur på en grad över det normala.

Dåliga skördeutsikter. Så här ser det ut på en åker sedd från Borgbackens parkeringsplats i riktning mot norr. 

Det blöta och milda vädret fortätter

En betydligt blötare och framför allt mulnare oktober är ett faktum när månadens första tredje del närapå är passerad. Och någon avgörande förändring finns inte i sikte.

BORGÅ. Med en medeltemperatur på 8,7 grader ligger vi närmare fyra grader över genomsnittet för oktober. Mildast var det i oktober 2000 då medeltemperaturen var 9,1 grader så det är inte långt dit.

Men det förutsätter mulet och varma nätter också i fortsättningen. Så ser det ut på ett undantag när åtminstone i tio dagar framåt om prognoserna håller streck.

Frosten borde ha slagit till första gången i höst den 18.9. men nu kan det hända att frosten kommer rekordsent om det då inte sker den 12.10. som långtidsprognosen tycks utvisa. Rekordet är från oktober 1980 då frosten var ett faktum först den 23.10. 

Mulet

Så här mulet i oktober är mycket ovanligt. För tillfället har det varit vackert för en åttondel två gånger på nio dygn, vilket ger ett procentvärde på knappa 3. Mulnast i oktober hade vi 1974 då det förekom sol- och klarväder för 18 procent, följt av oktober 2006 då procenttalet var 22. I genomsnitt är oktober vacker för 36 procent. I fjol var oktober vacker för 27 procent.

Det mulna vädret har åtföljts av rikligt med regn. I detta nu har det regnat drygt 80 millimeter under sju av nio dygn. I genomsnitt regnar det c. 90mm i oktober. Men de senaste två åren har varit betydligt mindre regniga. Förra året var regnmängden i oktober 34 och 2015 bara 20 millimeter.

Frost eller inte

Forecas prognos för de kommande 10 dygnen visar på regn under sju dagar men också litet mera sol från fredag till söndag. Temperaturen växlar mellan 10 grader på dagen och omkring 7 grader nattetid, med undantag för morgonnatten den 12.10. då temperaturen kan gå ned till +2 grader och det då ligger nära till hands att den första frosten är ett faktum. Meteorologiska institutet förutspår nämligen samma låga temperatur kommande torsdagsmorgon. 

Höstprakt. Den 8 oktober bjöd på ett hyggligt väder med höstliga färger mellan regnskurarna nere vid västra åstranden i närheten av kanonen.

September blev mulen och regnig

September var litet kyligare, men mycket mulnare och också regnigare än normalt.

BORGÅ. Medeltemperaturen för september i år på 11,4 grader (11,9 normalt) har senast underskridits 2008. Räknat från år 2000 har september tre gånger varit kallare – 9,7 grader var medeltemperaturen år 2000; 11,1 grader 2007 och 10,1 grader 2008.

Sedan 1974 har vi haft 14 septembermånader med en kallare medeltemperatur än i år. 29 gånger har september varit varmare. Därmed hör årets september till den kallaste tredje delen.

Kallast var september 1986 då snittemperaturen var nere i 7,5 grader. Varmast var det i september 20 år senare, 2006, då det var 13,7 grader i genomsnitt. I fjol hade september medeltemperaturen 12,4 grader.

Frost kan mycket väl ha förekommit i regionen men inte på Kvarnbacken för egen del. Mellan den 17 och 20.9. var nattemperaturen nog nere i 4 grader och den 29.9. i tre värmegrader. Varmast var det den 12 september då dagstemperaturen steg till 18 grader.

Det betyder att tidpunkten för då vi sista gången hade 20 grader efter sommaren nu blev rätt tidig, dvs. den 20 augusti. Normalt sker det i september. Räknat sedan 1974 har tidpunkten då vi sista gången har 20 grader tio gånger skett i augusti och 34 gånger i september. Det tidigaste datumet för minst 20 grader var 1986 och 1987 då det var dags redan den 11 respektive den 13 augusti. Senast det skedde var den 29.9. år 1981 och den 30.9. år 2011.

Mulet och regnigt

September var med sitt 28 procentiga sol- och klarväder den näst mulnaste på 44 år.

Bara i september 1981 har det varit mulnare med en procent på 21. I genomsnitt ska september vara vacker för 46 procent. I fjol var september rätt vacker, och torr. Vi hade då 43 procent sol- och klarväder. Vackrast var ändå september 2015 då det var vackert för 78 procent. 

Dagarna med minst 75 procent vackert inskränkte sig till en enda. Söndagen den 24.9. var nämligen helt klar. De helt mulna dagarna uppgick till sex stycken.

Regnmängden stannade på 95 millimeter, uppmätt under 13 regndagar. Det är något mer än normalt. Genomsnittsvärdet är nämligen 81 millimeter. I fjol regnade det för 70 millimeter, men under bara fem dagar eftersom det var torrt mellan den 6 och 28 september.

Mest regnade det i år under månadens första hälft. Den 9 och 13.9. föll det hela 22 respektive 23 millimeter. Efter den 15.9. uppmättes bara 8 millimeter regn och fr.o.m. den 23 september var det helt torrt.

Milt och regnigt

Oktober ser ut att få en mildare väderlek än normalt fram till månadens första tredje del. Medeltemperaturen väntas ligga kring 7–8 grader. Det är övervägande mulet och nu när högrycket som legat över oss i över en vecka ger vika blir det också regnigt.

Normalt har oktober en genomsnittstemperatur på 5,9 grader, det är vackert för 36 procent och det faller 91 millimeter nederbörd. I fjol var medeltemperaturen i oktober 4,9 grader, det var vackert för 27 procent och det föll bara 34 millimeter under 7 regndagar. Liksom september i fjol var också oktober onormalt torr med en litet över tre veckor lång torrperiod. Den första frosten 2016 kom redan den 19.9. och den första snön den 13.10. Men bestående snötäcke blev det först den 2 januari 2017.

Höstligt. Naturen går i övervägande gulbrunt när september övergår i oktober.

Värme och sol i sikte

Efter ett tämligen grått och blött väder de senaste veckorna verkar september avslutas med högtryck, värme och sol.

BORGÅ. Om så sker håller sig medeltemperaturen vid nuvarande 12 grader  fram till månadens slut. I fjol hade september 12,4 grader i genomsnitt och det långsiktiga medeltalet är 11,9 grader, så värst ovanlig är årets september ur den synvinkeln inte.

Litet avvikande är det ändå att det inte ännu förekommit frost, åtminstone inte på Kvarnbacken, men antagligen nog på mera låglänta marker. Mellan den 17 och 20.9. var nattemperaturen hemma på Brinkgatan nere i 4 grader medan Harabacka mätstation däremot visade 2 grader som lägst, vilket torde ha inneburit frost där. 

De soliga och varma dagar som nu väntas pågå fr.om. lördagen den 23 till onsdagen 27.9. höjer på procenten för sol- och klarvädret. Det är nu kring 25 procent och väntas stiga till över 30 när september övergår i oktober. Men normalt är det klart för 46 procent så september 2017 har varit betydligt mulnare och regnigare än normalt. 

Regnigt i år, torrt i fjol

I genomsnitt faller det kring 81 millimeter i september men för tillfället är vi redan uppe i 103 millimeter.

Skillnaden mellan september i fjol är markant. Förra september var nämligen länge torr, samma gällde f.ö. också oktober. Mellan den 6 och 28 september 2016 var det regnfritt men t.ex. den 3.9. föll det hela 45 millimeter så totalnederbörden för september i fjol uppgick ändå till 70 millimeter under fem regndagar. I år har det regnat ungefär var annan dag.

Lummigt. Gröna träd och buskar prunkar fortfarande vid Maren.

Regnigt och ingen frost

När september nu passerar sin mitt är det uppenbart att det har varit varmare, regnigare och mulnare än normalt.

BORGÅ. Medeltemperaturen 12,9 grader är över en grad högre än i genomsnitt och varmare än i september i fjol som hade 12,3 grader i temperaturmedeltal.

Den stora skillnaden mellan året innan och i år är att september 2016 var relativt solig med 49 procent sol- och klarväder. För tillfället har det varit vackert för 25 procent. I genomsnitt är september vacker för 46 procent.

Regnmängden är i nuläget uppe i 85 millimeter. Det är några millimeter mera än månadens genomsitt på 81 millimeter, men nu ser det ut att bli torrare med regndagar på bara en eller två de följande tio dygnen.

Ingen frost

Det fuktiga, milda vädret har gjort att de i september normalt kalla nätterna med frost som i genomsnitt slår till den 18 september verkar utebli. I stället har dimman dragit in på morgnar och förmiddagar. Som varmast var det den 1 och 12.9. med en temperatur på 18 grader och som kallast 5 grader i slutet av första veckan i september. Men efter den 11.9. har nattemperaturen inte gått ned under 10 grader.

I fjol hade vi den första frosten den 19 september men året innan först den 5 oktober. Normalt har vi de första frostnätterna i september. Sedan 1974 har frosten slagit till senare än i september bara åtta gånger, och bara två gånger sedan år 2000. Den senaste tidpunkten för frostens ankomst var de facto 1980 då det skedde den 23.10. Tidigast hade vi frost den 26.8. 1984. Det är enda gången som det förekommit frost i augusti.

Träden börjar i alla fall få höstfärger, för björkarnas del går det i gult, för lönnarnas del mot det röda. Men de flesta löv finns kvar på träden och rönnbären lyser röda på träden och lingonen på marken i skogen.

Höstrött. Rönnbär finns det gott om i år. 

September blir kyligare och regnigare

Då senaste inlägg i denna väderblogg skrevs var prognoserna om septembervädret positiva. Nu är det ett annat ljud i skällan.

BORGÅ. Meteorolog Markus Mäntykangas diskuterar om förändringen i prognoserna på sin väderblogg på Forecas hemsida genom att rubricera inlägget ungefär ” Man väntade sig en varm september men det utlovas kallt väder”.

Ja, enligt Mäntykangas ska det rentav bli kallare än i genomsnitt. Orsaken är att den varmare vädertypen parkerat sig längre norrut. Dessutom blir det regnigare än utlovat, vilket innebär att det regnar åtminstone i någon mån s.g.s. varje dag.

En grad kallare

Månadsskiftsprognosen i början av september utlovade ett temperaturmedeltal på 13,5 – 14 grader men nu verkar det sannolikt att genomsnittstemperaturen blir en grad lägre, dvs. kring 12,5 – 13 grader i mitten av september. Med dagstemperaturer kring 16 och nattemperaturer kring 10 p.g.a. det allt mer molniga vädret är det precis vad man kan vänta sig. 

Men det är egentligen ett ganska milt väder för årstiden eftersom genomsnittet för september som helhet lyder på 11,7 grader. Då ska vi samtidigt minnas att månadens andra hälft ännu är helt öppen.

Mulet har det varit också hittills, procenten för sol- och klarvädret är nu omkring 25, medeltemperaturen ligger på drygt 12 grader och regnmängden är futtiga 1 millimeter. Men senare i dag, torsdag den 7.9; börjar det dra in regn från ost och det fortsätter med längre eller kortare avbrott ungefär dagligen.

Nya vyer. Byggnationen vid Alexandersbågen på västra åstranden bjöd på nya panoraman efter sommaren. Hus stiger upp som svampar ur jorden och i olika färgsättning.

Augusti var normal men sommaren kallast på 24 år

Medeltemperaturen var normal men i övrigt var augusti regnigare och mulnare än i genomsnitt. Sommaren blev för sin del den kallaste på 24 år. Mulnare har det varit bara 4 gånger.

BORGÅ. Augusti uppvisade ett tudelat väder. Fram till månadens mitt var det varmt och rätt soligt men omslaget den 20.8. innebar sjunkande temperaturer. De två sista dagarna steg temperaturen igen till närmare 20 grader.

Medeltemperaturen 16,2 grader i augusti är det samma som i fjol och två tiondels grader under genomsnittsvärdet. I mitten av augusti hade vi ännu en medeltemperatur på 18 grader men månadens andra hälft hade en så pass låg medeltemperatur som 14,4 grader.

Varmast var det den 12 augusti då temperaturen steg till heta 25 grader, f.ö. sommarens tredje heta dag. Kallast var det natten till den 26 och 28.8. då temperaturen sjönk till 6 grader.

Mulet

Sol- och klarvädret stannade på låga 38 procent (58 normalt). Fram till den 15 augusti var det ännu vackert för hyggliga 53 procent men månadens andra hälft uppvisade bara vackert för 23 procent. Mulnare i augusti har det varit 1987 och 1988 med 37 respektive 31 procent vackert samt 2008 då det var rekordmulet och bara 25 procent sol- och klarväder. Dagarna med minst 75 procent vackert blev 5 dvs. hälften av det normala.

Regnmängden i augusti uppgick till 101 millimeter (74). Mest regn föll det i samband med den s.k. Kirastormen och sommarens häftigaste åska den 12.8. då nederbördstalet blev 27. Mycket regn föll det också den 2 och den 5 augusti med 18 millimeter vardera gången. I fjol föll det 75 millimeter regn i augusti.

Kall sommar

Sommarens temperaturmedeltal 2017 blev 15,0 grader. Det är det tredje kallaste sedan 1974. Lika kyligt var det senast 1993, för 24 år tillbaka. Juni hade nu medeltalet 13,2, juli 15,7 och augusti 16,2 grader. I genomsnitt är sommaren varm för 16,4 grader.

Men kallare har det varit och då måste vi gå tillbaka till 1980-talet. 1984 var sommarmedeltalet 14,8 grader och naturligtvis var det igen det kalla året 1987 som utgjorde bottennappet med 13,7 grader i genomsnitt för sommaren. I fjol var sommarens temperaturmedeltal det samma som i genomsnitt dvs. 16,4 grader.

Orsaken till årets kyliga sommar beror på de jetströmmar som parkerade sig litet söder om Finland med den påföljd att kalla och ostadiga polarvindar präglat vårt väder. Ibland nuddade vädertypen med varmt och fuktigt väder aningen längre söderut också Finland men höll sig i regel till Mellan- och Sydeuropa där man minsann haft det hett om öronen.

Hos oss syns det i sommarens heta dagar som blev en för respektive månad, dvs. tre totalt. Normalt är de 15. Värt att notera är att maximitemperaturen för sommaren inte steg till mer än 25 grader, det är den lägsta heta temperaturen, alla andra somrar har det varit minst 26 grader som varmast.

Mindre heta dagar förekom bara sommaren 1987 då de var två, båda noterade i juli. Inga heta dagar noterades i augusti 2016 men sommaren hade det oaktat 9 heta dagar, 4 i juni och 5 i juli. Flest heta dagar hade vi sommaren 1997 med 44 stycken och 1999 då de var 41 till antalet.

Fem gånger mulnare

Sol- och klarvädret i sommar stannade på 46 procent (49–52–38 för juni-augusti). Medeltalet är 55 procent. Fem gånger har det varit mulnare somrar, bl.a. i fjol då procenttalet var en procentenhet lägre. Sämst var sommaren 1998 med 41 procent klart (36–48–38), klarast sommaren 2006 med 67 procent vackert (62–80–58).

Sommarens regnmängd blev 244 millimeter, dvs. tre mm mera än i genomsnitt. I juni föll det 85, i juli 58 och i augusti 101 millimeter. 

Året innan var sommaren regnigare med 269 millimeter nederbörd men regnigast var sommaren 2004 med 403 millimeter nederbörd. Torrast var sommaren 1994 och 1995 då regnmängden var 116 millimeter vardera året.

September varm?

September ser enligt tiodygnsprognoset ut att bli varm. Medeltemperaturen utlovar en snittemperatur på drygt 14 grader, i övrigt omväxlande sol och bara sporadiskt med regn.

I genomsnitt har september en medeltemperatur på 11,8 grader, det är vackert för 46 procent och regnmängden uppgår till omkring 80 millimeter. Nattfrost är också normalt. Förra september hade en medeltemperatur på 12,3 grader, det var vackert för 49 procent och det föll 70 millimeter regn under fem regndagar. Första nattfrosten noterades 19.9.

Gåsplog på himlen. Den sista augusti var sommarens sista dag och på himlen syntes två gåsplogar på väg över centrum söderut.