onsdag 31 december 2014

En veckas köldknäpp och vit snö till jul

December var länge mild tills vädret dagarna före jul blev kallt i en vecka, men medeltemperaturen höll sig ändå närmare två grader över det normala. 2014 var som helhet en grad varmare än på lång sikt, bara januari och juni var kyligare än normalt.

BORGÅ. Medeltemperaturen i december på -1,6 grader (-3,3 normalt) betyder att månaden räknat sedan 2000 sju gånger uppvisat ett mildare och sju gånger ett kyligare väder. Under 43 år har december varit kallare 27 gånger och mildare 15 gånger.
Månadens två första dagar var kalla men sedan följde en förhållandevis mild period med temperaturer mellan 0 och tre, fyra värmegrader fram till den 21 december. Sedan blev det kallt och riktigt ordentligt kallt den 28–29.12. då temperaturen den 29.12. gick ned till 19 köldgrader och dygnets medeltemperatur
var -15 grader.
 I mitten av månaden var medeltemperaturen +1,2 grader och under månadens andra hälft -4,4 grader. Varmast var det den 7 och 19 december med fem värmegrader och kallast den 29.12. med -19 grader.
Rätt soligt
Sol- och klarvädret på 25 procent är som på lång sikt under 43 års perspektiv men räknat sedan 2000 har det varit lika eller vackrare bara 4 gånger.
För åren 2000-2014 är medelvärdet för sol- och klarvädret nämligen bara 18 procent, så december har blivit mulnare under årens lopp. Vackrast var december 1978 med 44 procent sol- och klarväder, mulnast december 2000 med 6 procent och 1997 och 2012 med 8 procent vackert.
Dagarna med minst 75 procent vackert denna december räknades till två och de helt mulna dagarna till 12, men de halvklara dagarna och dagarna med 62,5 procent vackert blev i alla fall sex stycken. Solen syntes mer än på länge och också klara nätter noterades ett flertal gånger.
Nederbördsdagarna blev 19 dvs. ungefär som normalt. Mest nederbördsdagar var det 2011 med 26  och minst 1974 med 14 dagar. Nederbörden i december föll mest som snöslask men från och med den 22 december och därefter den 23, 24, 26 och 28 föll det enbart snö medan det igen den 30 december först föll snö och sedan regn och snötäcket decimerades. Som det nu ser ut verkar det ändå som om det bestående snötäcket skulle ha lagt sig över Borgåregionen den 22 december, i fjol skedde det den 11 januari.
Milt väderår
Året som helhet uppvisade en medeltemperatur på 6,8 grader, dvs. en grad mer än i genomsnitt. Det är det fjärde varmaste året på 43 år.
Varje månad utom januari och juni var 2014 varmare än i genomsnitt, medan mars och oktober hade samma temperatur som på lång sikt.
Varmare årsmedeltemperaturer sedan 2000 har noterats 2008 med 7,1 grader och 2000 med 7,3 grader i genomsnitt. Före det har bara år 1975 med 7,6 grader varit varmare.
I fjol var årsmedeltemperauren 6,5 grader, år 2012 var den 5,2 grader och 2011 lika som i år. 
Januari är i genomsnitt årets näst kallaste månad med en medeltemperatur på -5,2 grader. Det är vackert för 29 procent och faller nederbörd i 18 dagar. Förra året var medeltemperaturen så pass kall som -7,2 grader, det var vackert för 33 procent och det föll nederbörd under 16 dagar.

Bilden från Vessö 31.12. visar solnedången över Emsalö.


tisdag 23 december 2014

Vit jul i alla fall


Skrev visst i en tidigare blogg att det ska till ett julens under för att vi ska få en vit jul. Nåväl, det blev ett julens under i så fall.

BORGÅ. Visst satt det hårt åt men dagen före julafton kom den snö som betyder att julen 2014 firas som "en vit jul".
Så var de facto också fallet fjol och året innan med, medan julen 2011 inte hade snö på marken.
Men i fjol kom det bestående snötäcket först den 11 januari 2014 medan det i år mycket väl kan hända att det bestående snötäcket kom nu den 23.12. eftersom det inte utlovas något töväder på den här års sidan och mera snö till julaftonen. Från 2000 till i år har fyra jular firats utan snö (2004, 2006, 2007 och 2011).
Snöfallet den 22-23.12. betydde ett cirka fem centimeters snötäcke men det räcker för att lysa upp omgivningen och skapa jul- och vinterstämning. Gårdskarlarna var också nöjda, den torra snön gav inga onda ryggar och trafiken stördes inte heller.
I och med den tilltagande kölden som i detta nu är kring -5 grader och det relativt klara vädret kan man tala om ett rätt idealistiskt julväder. December har haft ett ganska fint sol- och klarväder på cirka 20 procent, jämfört med i fjol då det var vackert för 16 procent
och år 2012 då det var bara 8 procent vackert väder.
Medeltemperaturen för december verkar bli mellan en och två köldgrader, vilket är en och en halv grad mildare än i genomsnitt. En god och vit jul till er alla!

Förmiddagsfoto på Borgbacken den 23 december visar att det fanns snö på marken.

onsdag 17 december 2014

Det kallnar mot jul


Väderutsikterna för den sista tredje delen av december har förändrats. Det fryser på.
BORGÅ. Då det tidigare siades om ungefär samma gråväder och en temperatur kring 0 grader som hittills ända fram till årsskiftet, ser det nu ut som om slutet av december skulle få en medeltemperatur på c. -5 grader. I så fall skulle medeltemperaturen för hela december landa på omkring en köldgrad. Det är i alla fall drygt två grader mildare än i genomsnitt.
De senaste dagarna har också medfört ett ganska oväntat soligt väder. Redan nu den 17.12. är procenten för sol- och klarvädret uppe i 20 procent och också om det skulle vara helt mulet till månadens slut betyder det att december blir klar för ungefär 11 procent. Det är inte mycket, men någon rekordmulen månad i likhet med november som hade tidernas bottenrekord med 5 procent sol- och klarväder blir det inte för decembers del. Snarare kommer det att bli några klara dagar till i och med köldknäppen.
Huruvida vi firar julen med snö på marken är hugget som stucket. Om det faller nederbörd denna sista vecka inför jul, sker det  sannolikt i form av snö, men som det nu ser ut blir det uppehåll fr.o.m. söndagen den 21.12. då det blir kallare och därmed ingen snö. Men man kan hoppas.
Vintern 2010 var ovanligt snörik och bilden tagen i januari vid vattentornet visar hur en gammaldags snövinter ska se ut.

måndag 15 december 2014

Nytt snöförsök i Borgå


Senhöstens & förvinterns andra större snöfall i Borgåregionen var ett faktum den 12-13.12. men snön torde inte stanna kvar på marken.
BORGÅ. Det som roar i samband med snöfall nu för tiden är kvällstidningarnas skriverier. De får det nämligen att låta som de yttersta tiderna randats varje gång det blåser upp med litet snöfall i faggorna. Snöyra och dåligt väglag är en lika naturlig del av vintern som regn och stormande hav på sommaren.
Det snöoväder som utlovades i söder till luciadagen den 13.12. drog ner över Estland och Baltikum i stället, vilket betydde att södra Finland fick bara en bråkdel av vad som utlovats. Den hårda blåsten var till större förtret och många hushåll i vår region var utan ström i timmar.
I sin väderblogg på Fonectas hemsida skriver meteorolog Juha Föhr att ingen med säkerhet kan säga om julen firas med vitt på marken här i södra Finland, men att de utlovade milda vindarna från syd-sydväst till julhelgen nog knappast har annat än en svart jul i släptåg.
Som det nu ser ut håller förra lördagens snötäcke på cirka 10 cm sakta men säkert på att smälta bort. Bojarna på Borgå å fick litet snö på skulten i lördags.


torsdag 11 december 2014

Snöfri jul sannolik


Ett par gånger har det snöat under senhöst och förvinter men väderprognosen fram till den 23 december talar ett tydligt språk - det ska till ett julens under om vi ska fira julhelgen med vitt på marken i Borgåregionen.
BORGÅ. Natten till den 11 december drog den första vinterstormen över landet. Strömmen gick i flera hushåll också i Östra Nyland men så värst stor skada ställde vindarna inte till med. På Emsalö mätstation noterades vindbyar på omkring 21 m/s. Snöslask kom det däremot rikligt från sen kväll till tidig morgon den 11.12. men den har redan smält bort. Till lördag 13.12. utlovas följande oväder.
Men för att återkomma till snöfria jular så förekommer de allt oftare. Ser vi på tiden 2000-2013 så har fem jular (2003, 2006, 2007, 2011 & 2013) firats utan snö på marken. På 1990-talet var alla jular vita, trots att det bestående snötäcket kom först efter julen flera gånger. På 1980-talet var jularna 1980, 1982, 1983 och 1986 svarta, resten hade snö på marken.
Nu blåser det fortfarande från syd-sydväst, vilket betyder milda temperaturer, men genast som vi får fri passage från nord-nordost då blir det också vinter och antagligen också snö.
Bilden från Brinkgatan visar snöovädret mot midnatt den 10 december.

lördag 6 december 2014

Traditionellt mulen självständighetsdag

Självständighetsdagen var som den brukade mulen och det föll nederbörd. I skrivande stund kan det ännu hända att det klarnar upp till kvällen, annars blev självständighetsdagen helt mulen, vilket är normalt.
Självständighetsdagen 6.12.14. var också andra gången i höst vi fick ett vitt snötäcke på marken. Det förra snötäcket låg kvar från den 21 till den 27.11.

Självständighetsdagen har på 1990-talet haft nederbörd i 70 procent av 10 dagar; 2000-2009 i 60 procent och 2010-1014 i 80 procent av fem självständighetsdagar, bara 2011 firades utan nederbörd.

Medeltemperaturen för den kallaste och mildaste temperaturen på självständighetsdagen varierar på 1990-talet mellan -4 grader och -0,2 grader; 2000-2009 mellan -0,7 grader och +2,7 och 2010-2014 mellan -2,4 grader och 0 grader.

Kallast var självständighetsdagen 2002 med en temperatur som varierade mellan -14 och -6 grader, mildast var det 2006 då temperaturen växlade mellan +6 och +9 grader. Vackrast var det den 6.12. 1993 då självständighetsdagen var helt klar. Men 17 av 25 dagar har det varit helt mulet (68%).

Så här ser statistiken för självständighetsdagens max. & min.temperaturer; procenten för sol- och klarvädret samt notering av nederbörd ut mellan åren 1990 och 2014:

Självständighetsdagen 1990-2014

1990: -10 - +1 / 62,5 % klart. Snöfall.
1991: -13 - -3/87,5 % klart. Snöfall.
1992: +2 - +4/ 0 % klart. Ingen nederbörd.
1993: -2 - +1/ 100% klart. Ingen nederbörd.
1994: +2 - +3/ 0 % klart. Regn.
1995: -6 - -4/0 % klart. Ingen nederbörd.
1996: +2 - +3/0 % klart. Regn.
1997: -2 - +2/ 0% klart. Snöfall.
1998: -6 - -3/0% klart. Snöfall.
1999: -7 - +2/12,5% klart. Snöfall.

Med.tal. -4 - 0,2/26 % klart. 70 % nederbörd.
------------
2000: +7- +8/0% klart. Regn.
2001: -5 - -2/0% klart. Ingen nederbörd.
2002: -14 - -6/25% klart. Snöfall.
2003: - 5 - -2/50% klart. Ingen nederbörd.
2004: 0 -+5/0% klart. Ingen nederbörd.
2005: 0 - +2/0% klart. Snöfall.
2006: +6 - +9/12,5 % klart. Regn.
2007: +3 - +6/0% klart. Regn.
2008: -1 - +1/12,5% klart. Ingen nederbörd.
2009: +2 -+3/0% klart. Regn.

Med.tal. -0,7 - +2,7/ 10% klart. 60% nederbörd.
------------
2010: -5 - -3/0 klart. Snöfall.
2011: -1 - +2/25% klart. Ingen nederbörd.
2012: -6 - 3/0% klart. Snöfall.
2013: 0 - +2/0% klart. Snö & regn.
2014: 0 -+2/0% klart. Snö & regn.


Med. tal -2,4 - 0/ 5% klart. 80% nederbörd.

Fotot taget 6.12.14 visar ett lätt snötäcke över japanska parken ovanför Borgå stadsbibliotek.



torsdag 4 december 2014

År 2014 verkar bli varmare än normalt


Växthuseffekt eller inte, år 2014 verkar igen bli ett år som är varmare än normalt. 
BORGÅ. Med december kvar som ett ovisst kort tycks årsmedeltalet för temperaturens del bli cirka 6,8 grader, förutsatt att decembers medeltemperatur blir ungefär -1 grad, som det ser ut fram till halva månaden. Blir den -2 grader betyder det att medeltemperaturen sjunker med bara -0,1 grad på årsbasis (-1:12). Varje månad år 2014 har varit varmare än normalt med undantag för januari, juni och oktober. I genomsnitt är årsmedeltalet 5,6 grader, grundat på 43 års statistik.
År 2013 var medeltemperaturen 6,5 grader, 2010, 2011 och 2012 var den 4,6; 6,8 respektive 5,2 grader.
Ser vi på årsmedeltalet för temperaturen på 1980-talet var det 4,7 grader, på 1990-talet var det en grad högre, dvs. 5,7 grader och från 2000 fram till i år 6,2 grader. Det blir m.a.o. varmare kontinuerligt.
2000 var hittills näst mildast med ett årsmedeltal på 7,3 grader medan rekordet är från 1975 då det var 7,6 grader. Kallast var det år 1985 och 1987 då de smällkalla vintrarna och svala somrarna drog ned medeltalet. 1985 var årsmedeltalet 2,4 grader och år 1987 2,7 grader.
Också hundar gillade sommarens simväder. Bilden är tagen i juli 2014, då medeltemperaturen var 19,9 grader, dvs. nästan två grader högre än i genomsnitt.

söndag 30 november 2014

November blev den mulnaste månaden

Med sol- och klarväder för bara 5 procent blev november den mulnaste månad någonsin som dokumenterats under fyrtiotre år.
BORGÅ. Medeltemperaturen i november var en och en halv grad högre än i genomsnitt. För hösten som helhet var temperaturgenomsnittet en knapp grad högre än i medeltal.
Det tidigare bottenrekordet för en månad ligger på 6 procent och noterades i december 2000.
Genomsnittsvärdet för november är 18 procent. Sol- och klarvädret denna november på 5 procent betyder att 1,625 dygn uppvisade klart väder. Antag att tio dagar hade varit klara, det hade inneburit en tredje del, eller 33 procent. En helt klar dag betyder m.a.o. 3,3 procent sol- och klarväder. 1984 och 2009 var också mulna novembermånader med ett procenttal på 11. Klarast var november 1988 med 48 procent sol- och klarväder.
Den 1 november började lovande med drygt en halvklar dag (62,5 procent) men efter det förekom endast fyra dagar med en åttondels och två dagar med en fjärde del klart väder. De helt mulna dagarna blev därmed 23.
Medeltemperaturen i november på 2,4 grader är en och en halv grad högre än i genomsnitt (+0,9 grader) men en grad lägre än förra året. Varmast var det den 4-5 november med 10 värmegrader, kallast natten till den 23 november då temperaturen var nere i 5 köldgrader. I mitten av månaden var medeltemperaturen 4,2 grader, så månadens senare hälft hade en snittemperatur på +0,6 grader. 
18 gånger har november varit mildare och 24 gånger kallare. Mildast var november 2000 med +4,9 grader samt 1974 med +4,7 grader i medeltemperatur. Också 2005 och 2011 med +4,1 grader i medeltemperatur var ovanligt milda. Kallast var det i november 1993 med -3,4 och 1995 samt 1998 med -2,7 grader i genomsnitt.
Nederbördsdagarna i november blev 14 (18) och nederbörden föll nästan helt i form av regn. Mest regnade det 6 november då det föll 14 millimeter nederbörd. Men det förekom också snö. På kvällen fredagen den 21 november började det snöa och snöfallet fortsatte nästa dag. Snötäcket på 5-10 centimeter smälte, som det brukar den här tiden på året, bort den 26 november. Den sista november fanns det igen en aningen snö på marken, men något egentligt snötäcke kan man inte tala om.
Milt och mulet
Höstens medeltemperatur på 6,8 grader (12,7 - 5,4 - 2,4 för september-november) är 0,8 grader högre än i genomsnitt. Förra hösten var mildare med ett genomsnitt på 7,5 grader.
Sju gånger har hösten varit mildare sedan år 2000, 10 gånger sedan 1990 och 13 gånger under drygt fyrtio år. Hösten i år hörde därmed till den mildaste tredje delen.
Som man märker, har antalet milda höstar varit vanligast under de senaste femton åren, 10 av de 13 mildaste höstarna är noterade då. Den mildaste hösten noterades ändå 1974 med ett medeltal på 8,8 grader (13,4 - 8,3 - 4,7 för september-november). Kallast var hösten 1993 med 2,4 grader, fördelat så att september uppvisade en medeltemperatur på 7,3, oktober på +3,4 och november på -3,4 grader.
Sol- och klarvädret för i höst blev 28 procent (55-23-5). I genomsnitt är hösten vacker för 36 procent. Tre gånger har hösten varit mulnare, dvs. 2012 och 1987 då det var vackert för 23 procent och 1977 då procenttalet var 25. Senast vi upplevde en vacker höst var 2005 då procenttalet var 43, fördelat så att september hade 60 procent, oktober 48 och november 20 procent vackert väder.
Nederbördsdagarna i höst räknades till 31 (8-9-14 för september-november). I genomsnitt är de 47. De 31 nederbördsdagarna i november är inte mycket, hösten 1996 var de så få som 17 och hösten 1995 lika många som i år. Alla andra höstar har haft flera dagar med nederbörd. Mest nederbördsdagar uppvisade hösten 1977 då de blev 67 till antalet.

December har i genomsnitt en temperatur på -3,3 grader, det är vackert för 20 procent och det förekommer drygt 20 nederbördsdagar. I fjol var medeltemperaturen i december milda +1,3 grader, det var vackert för 16 procent och det föll nederbörd under 17 dagar.
Bilden från Kokonbacken den 30.11. visar på ett för november typiskt mulet och snöfritt väder. Tre gånger har hösten varit mulnare än i år.

torsdag 27 november 2014

Det lutar mot rekordmulen november

BORGÅ. Med tre dagar kvar i november ser sol-och klarvädret ut att bli rekordmulet. Till lördag-söndag 29-30.11. utlovas något sol men också om det skulle stämma verkar procenten för sol- och klarvädret att landa på 8 procent. 
Så mulet har det aldrig varit i november, år 1976 och 2000 har bottennoteringarna på 10 procent.
Ser vi på de traditionellt mulna månaderna (oktober-januari) som helhet har det varit som mulnast i december 2000 då det var vackert för 6 procent och 1997 och 2012 då procenten var 8. Vackert för futtiga 10 procent noteras också för december 2008 och januari 1998.

Vackrast i november hade vi 1988 då det var sol- och klarväder för 47 procent. I genomsnitt ska det vara vackert för 25 procent i november. I fjol var november mild med +3,4 grader (+0,9 i genomsnitt) och det var vackert för 28 procent. Också december 2013 hade en relativt hög snittemperatur på +1.3 grader (-3,8) och det var vackert för 16 procent.
Bilden tagen mot Brinkgatan visar ett för månaden typiskt väder och ett snötäcke som decimerats till nästan ingenting.

tisdag 25 november 2014

Grå höstar och vintrar allt vanligare

BORGÅ. Sällan tänker man på det under soliga sommardagar men våra höstar och speciellt vintern har blivit mulnare i dag än på 1970- och 1980-talet. 
November, som vanligtvis räknas som den gråaste månaden uppvisar i medeltal ett sol- och klarväder på 25 procent, baserat på drygt fyrtio års väderstatistik i Borgå. Oktober har ett genomsnitt på 36 procent, december och januari på 29 och februari på 38 procent.
Men det har alltså blivit mulnare under åren. Hösten (september-november) uppvisade på 1970-talet ett sol- och klarväder på 34 procent, årtiondena därpå var det aningen vackrare för att 2000-2009 vara 35 procent. Fån 2010-2104 är det vackra höstvädret nere i 29 procent.
För vintermånaderna december-februari har sol- och klarvädret sjunkit från 1970-talets 40 procent till 26 procent 2000-2010. För 2011-2014 är procenttalet nere i 18. 

För vårens och sommarens del har det däremot inte skett någon större förändring, i medeltal är det 49 procent vackert på våren och 54 procent på sommaren.
Bilden från Vessö 25.11. visar på ett typiskt gråväder med duggregn, snön har smält bort och det är fortfarande lågvatten.

lördag 22 november 2014

Nytt ljus över landskapet

BORGÅ. Den första snön i år föll anspråkslöst i form av några flingor för en månad sedan, den 21.10; medan det natten till i dag, den 22 november, föll 5-10 cm snö som fortfarande finns kvar  på marken och nu lyser upp landskapet på ett piggt och nytt sätt.
Antagligen smälter ändå snötäcket bort för att ersätts av ny snö längre fram. Ett bestående snötäcke är normalt också här i söder, men det händer att det lägger sig först en god bit in på nästa års sida. Så var det förra vintern då det bestående snötäcket noterades den 11 januari 2014. I genomsnitt blir det ett bestående snötäcke kring den 17 december.
Vintern 2008 var ett undantag, då förekom inget bestående snötäcke. Det föll visserligen snö flera gånger, men den smälte alltid bort igen.
Det tidigaste bestående snötäcket noterades den 8.11.2002 och det senaste vintern 1992-1993 då snön stannade kvar på marken först den 11 februari 1993.
Snöbilden är tagen i Gumbostrand den 22.11. under tidig eftermiddag.



onsdag 19 november 2014

Högtryck och lågvatten

BORGÅ. Vattenståndet är för närvarande mycket lågt samtidigt som det råder ett ovanligt kraftigt högtryck.
På sommarstället Vessö ser stranden på grund av lågvattnet ut som en stenåker, berg och stenar längre ut, som vanligtvis brukar ligga under vattenytan sticker fram som våta sälar lite här och var. Så här brukar det vanligtvis se ut på våren. Enligt Itämeriportaalis hemsida är vattenstånden nu det lägsta i höst, ca 50 cm under normalvattenståndet.
Högrycket på 1036 hPa har överskridits i år bara i januari då det var 1040 hPa (hectopascal). Men det är högt så det förslår och beror på att ett högtryck fån Ryssland lägrat sig över sydöstra Finland. I kombination med en svag ostan har det fört vattnet ut ur Finska viken och resultatet är det nämnda.
I natt förvånades jag över att en gåsplog drog över huset i kolamörkret, man hörde rop och vingslag som småningom försvann mot syd. Gässen borde ha flyttat men den milda hösten har gjort att alla inte ännu siktat mot sydligare breddgrader. Enligt Wikipedia flyger de stora flyttfåglarna på natten och vilar och äter på dagarna. Läste också att det är en myt att det skulle finnas en ledarfågel i spetsen på gåsplogen, en ledare finns där nog alltid, men inte samma fågel, de arbetar nämligen i skift.


måndag 17 november 2014

När är den mörkaste tiden?

BORGÅ. Den mörkaste, liksom den ljusaste tiden infaller infaller inte samtidigt om vi ser på solens upp- och nedgång. Nu när mörkret är ett allmänt gissel kan man ändå dra vissa slutsatser.
Tänker vi oss att det är mörkast den tid då solen går ned senast kl 16 så sker det mellan den 9.11. och 21.1. Vi är en god bit in i den perioden redan. Det betyder på det hela taget 74 dagar, dvs. nästan 2 och en halv månad, som det är som mörkast.
Som mörkast är det, sett ur solens nedgångsperspektiv, mellan den 12.12. - 20.12. då solen går ned så tidigt som 15.07. Ser vi på saken när solen senast stiger upp är det som mörkast mellan den 25-28.12. då den går upp så sent som 9.25 enligt Borgås horisont.

Julfirandet ska vi nog vara väldigt glada över. Det lyser upp fönster och trädgårdar  å ett helt annat sätt än om vi inte tände ljus litet här och där i signad juletid.

lördag 15 november 2014

November verkar bli något varmare än normalt

BORGÅ. Nu när vi är framme vid halva november med en medeltemperatur på 4,2 grader verkar månadens medeltemperatur bli ungefär några tiondelar under + 2 grader. Genomsnittstemperaturen för november är +0,9 grader.
Det här grundar sig på Forecas prognos fram till den 27 november med en medeltemperatur på -0,8 grader för de följande tolv dagarna. 
Någon snö utlovas inte heller, vilket är helt i linje med statistiken för den här årstiden. Det bestående snötäcket lägger sig i genomsnitt över Borgåregionen dagarna före jul, i fjol skedde det först den 11 januari 2014. Elva gånger under 43 år har ett bestående snötäcke noterats så tidigt som i november, senast det hände var den 28.11. 2012.
Sol- och klarvädret är som bäst rekordlågt, cirka 4 procent, medelvärdet är 18 procent. Men till nästa vecka utlovas tre-fyra halvklara dagar.
Egil Green
f.d. kulturred. vid Bbl & väderentusiast.