Fortsatt milt och mulet

Vädret i januari gick i samma fotspår som i december, det var fortsättningsvis mildare än normalt, det föll nederbörd två dagar av tre och sol- och klarvädret var inte mycket att hurra för.

BORGÅ. Medeltemperaturen i januari på -2,1 grader är drygt 3 grader mildare än på lång sikt och en halv grad kallare än i december 2014. 

Sedan 2000 har januari varit mildare tre gånger, sedan 1990 fem gånger och sedan 1975 åtta gånger. Det betyder att januari i år hör till den mildaste femte delen under drygt 40 statistikförda år. I fjol var det så kallt som -7,1 grader i januari och rekordkölden uppmättes 1987 då medeltemperaturen var -17,2 grader, också 1984 med -15,3 grader i genomsnitt var synnerligen kall. Mildast var det i januari 1989 med 0,0 grader och 2008 då medeltemperaturen var -0,3 grader i genomsnitt. Ett diagram illustrerar medeltemperaturen i januari fr.o.m. år 1975.

Två gånger kallt

Januari 2015 uppvisade två kortare kalla perioder. Den 5-6 gick temperaturen ned till 13 respektive 16 köldgrader och den 11-12 till 13 och 15 minusgrader. Kyligast var månadens första hälft med -3,0 grader medan det  från den 16 till den 31.1. var kallt för -1,2 grader i genomsnitt. Kallast var det natten till den 5 januari med 16 minusgrader och mildast den 2 januari då temperaturen var uppe i fem plusgrader.

Allt mulnare

Sol- och klarvädret i januari på 12 procent är lågt och har underskridits endast 2001 och 1998 då det var klart för 10 procent. I genomsnitt är januari vacker för 29 procent.

Vackrast hade vi den rekordkalla januari 1987 då det var sol- och klarväder för 65 procent. Fr.o.m. 1990 har det endast en gång varit vackrare än 50 procent, det inträffade 1992 då det var vackert för 51 procent.

Vintrarna och januari med dem har blivit mulnare. 1975-1979 var januari vacker för 34 procent, på 1980-talet för 27 procent, på 1990-talet för 26 procent, 2000-2009 för 24 procent och 2010-2015 för 22 procent.

Dagarna med minst 75 procent vackert denna januari räknades till endast en medan de helt mulna dagarna uppgick till 18.

Snö och regn

Nederbördsdagarna i januari blev 21, det är tre fler än i genomsnitt.

Nederbörden föll åtta dagar som snö, regn och snöslask, två dagar som regn och elva dagar som ren snö. Den 2 januari försvann snötäcket men redan den 3 januari kom de ny snö, som delvis decimerades, i synnerhet på öppna åkrar och fält och inne i stadscentrum. Det bestående snötäckets ankomst kan därför med vissa reservationer räknas till den 3.1.2015.

Som många minns var julen vit, det kom ny snö som täckte in marken den 22.12.14 men det snötäcket försvann alltså den 2.1.15.

Februari är i statistikens ljus årets kallaste månad med en medeltemperatur på -5,7 grader, det är vackert för 33 procent och faller nederbörd under 14 dagar. Förra året var februari ovanligt mild, medeltemperaturen var +0,2 grader , det var vackert för 10 procent och det föll nederbörd i 14 dagar. 

Årets januari  med -2,1 grader i genomsnitt hör till den mildaste femte delen på drygt 40 år. 1987 är kallast och 1989 mildast.

De soliga dagarna var lätt räknade och sol- och klarvädret så lågt som 12 procent i januari. Mulnare har vi haft bara 2001 och 1998 med 10 procent vackert.

Havsisarna låter vänta på sig

Medan Borgå å redan har is sedan en månad tillbaka låter havsisarna ännu vänta på sig. 

BORGÅ. Inte så konstigt. Medeltemperaturen i januari ligger kring ca 2,5 köldgrader (närmare -6 grader normalt) och eftersom lågtryck med mer eller mindre kraftiga vindar gång efter gång blåser över Finska viken bildas det inte is ute till havs.

I början av januari blev det is på Borgå å och de två korta kallare perioderna under månaden gjorde den så stadig att man dagligen ser pilkare ute på åisen.

Också inomskärs ligger det is i vikarna men längre ut till havs, t.ex. vid sommarstället vid Nyvarpet är det öppet vatten från Tackholmarna söderut medan det ligger en mycket tunn ishinna inne i viken.

Isläget den här årstiden enligt meteorologiska institutet visar att det den 21.1. skall finnas cirka 20-35 cm tjock havsis på Finska viken. Men de facto situationen den 26.1.15 ger vid handen att istäcket är bara 5-20 cm och enbart inomskärs. Det är öppet vatten överallt i Östersjön med undantag för Bottenvikens nordligaste del uppe vid Torneå och Haparanda.

Något ovanligt är det inte. Har inte statistikfört saken desto närmare men minns att det flera gånger på Vessö i sportlovstider, under vecka 8, dvs. från den 16 februari en vecka framåt, förekommit antingen öppet vatten eller så svag is att man bara kunnat och vågat skida vid stranden.

Väderprognosen fram till den 8 februari lovar inte heller någon köld att tala om så vintern så här långt har varit både snöfattig och mild.

Isranden i riktning mot Svartholmen och Lilla och Stora Tackholmen går vid Tackholmarna. Isen innanför är i tunnaste laget.

Den mörkaste tiden är förbi

Det går mot ljusare tider. I morgon den 21.1. är sista dagen för den mörkaste årstiden, räknat utgående från att solen då går ned senast kl. 16.

BORGÅ. Den här för många tröstlösa och deprimerande tiden inleddes den 9 november och innefattar 74 dagar. Men fr.o.m. den 22 januari går solen redan ned senare än kl. 16, nämnda datum är solnedgången i Borgå kl. 16.02. 

Nu följer en tid då det blir blir ungefär fem minuter ljusare i dygnet eller cirka två och en halv timmar per månad. Det kan illustreras med att den tid solen är uppe den 22.1. räknas till 7 timmar och 7 minuter medan den 30 dygn senare, den 21 februari är uppe i 9 timmar och 42 minuter, dvs. 2 timmar och 35 minuter längre.

Ser vi tidpunkterna för när solen går ned en halv timme senare infaller de ungefär vart tolfte dygn. Den 21.1. är solnedgången alltså kl. 16, den 1.2. kl. 16:29, den 12.2. kl. 16:59, den 24.2. kl. 17:30, osv.

Natt och dag lika långa

Vid vårdagjämningen den 21 mars ska dygnet vara lika mörkt och ljust i tolv timmar, men här i Borgå sker det redan den 18 mars då solen går upp kl. 6:26 och ned kl. 18:26.

Att natt och dag är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen, utan några dygn tidigare, beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade atmosfäriska reflektionen. Man kan läsa mera om fenomenet på t.ex. Wikipedia.

Hur som helst, när vi övergår till sommartid den sista söndagen i mars, den 29.3; flyttas visarna en timme framåt. Då blir kvällarna mycket ljusare, solen går med ens ned först

kl. 19:54 och upp 6:52.

Dagarna från den 21.1. till sommartidens början är 67, vilket innebär att vi i drygt 9 veckor får uppleva allt ljusare tider men vintern brukar bestå, ja t.o.m. mars kan vara ovanligt kall om det vill sig. Så var det senast 2013 då mars med medeltemperaturen -6,7 grader var kallare än vintermånaderna december-februari som då hade medeltemperaturer på -6,3; -5,8 respektive -2,3 grader.

Det blir allt ljusare för efter den 21.1. är den mörkaste tiden på 74 dygn förbi.

Blixthalka, solglimtar och mera snö

Fram till mitten av januari har vädret fortsättningsvis varit omväxlande med ett par kortare köldknäppar, blidväder, solglimtar och mera snö.

BORGÅ. Det snötäcke som lade sig över Borgåregionen den 3 januari verkar med stor sannolikhet stanna kvar. Det innebär att tidpunkten för det bestående snötäcket därmed dateras till den 3.1.2015 eftersom några längre perioder med plusgrader inte är prognosticerade fram till slutet av januari.

Det har nu snöat, fallit snöslask eller regnat nio av 16 dagar. Det har också frusit på två gånger, den 5-9 och den 11-12 januari och med temperaturer ned mot 16 köldgrader Däremellan har det varit blidväder. Resultatet har inneburit blixthala trottoarer och ett allmänt slipprigt fotgängarföre. I Estland bildades glashala vägar med många krockar, avkörningar på motorvägarna, omkullvälta långtradare, mm.

Temperaturmedeltalet ligger nu på ca - 3grader och det tyder på att samma medeltal håller i sig till slutet av januari.

Också sol

Vintersol som numera är en bristvara har vi också haft, huvudsakligen i samband med de kalla perioderna. Procenten för sol- och klarvädret ligger på ungefär 17. I fjol var den kalla januari (-7,2 grader i genomsnitt) vacker för 33 procent, året innan för 21 och år 2012 för 14 procent. Klarast var den hittills kallaste januaridagen den 6.1. då temperaturen pendlade mellan -16 och -11 grader och det var vackert för 87,5 procent.

I dag den 16 januari är en dag då det under natten och fram till ungefär tidig eftermiddag faller kraftigt med blötsnö, väglaget är mycket dåligt och temperaturen på stigande mot några grader på plussidan.

Det har också förekommit högvatten på upp emot 90 cm över normalvattenståndet i ett flertal dagar, Maren har varit översvämmad och vid ett hus vid östra åstranden i hörnet av Ågatan och Stadshusgatan som fått vatten i källaren såg man att det pumpades vatten ner i gatuavloppet.

I början av veckan lyste solen från en nästan klar himmel vid västra åstranden.

Snösvängen fungerar

BORGÅ. Snöyran natten till söndagen den 11 januari bäddade in landskapet i ny, ren snö samtidigt som den visade att snösvängen fungerar i Borgå. Gator och trottoarer var plogade redan i ottan, återstod bara att själv med illa dold antipati dra ut och skotta undan snön från gångar och garageuppfart.

Vädret är omväxlande. Den tredje januari fanns ett inägg där en bild av japanska parken utanför vårt fönster ståtade utan tillstymmelse till snö. Nu finns en bild från samma park som bevisar motsatsen.

Ett omväxlande vinterväder är inte – som vissa kvällstidningar vill göra sken av – något dramatiskt eller ovanligt utan helt normalt. Enligt uppgifter av en intervjuad meteorolog på en av kvällstidningarna har vädret i södra Finland varit ombytligt för att vi ligger på gränsen mellan fronterna med kall och varmare luftmassor. Däremot har det hela vintern varit kallt i norra och också i mellersta Finland.

Men här i söder har vi alltså omväxlande fått kall luft från norr och ost samt mild luft från syd och sydväst, därför detta sågande i temperaturen och därmed också snötäcket. Ska vi våga tro på ett bestående snötäcke nu? I så fall fick vi det den 3 januari.

Har matat fåglarna med mat på fågelbräde - solrosfrön och jordnötter - sedan hösten. Förutom olika slags sparvar och finkar har vi också fått ett flertal domherrar på besök. Nu är det allvar för fåglarna. Mat finns inte och det blir kallare. Det betyder stor trafik mellan fågelbrädena utanför vårt fönster mot gården. 

Fö nio dagar sedan var det snöfritt i japanska parken. Söndagen den 11 januari fanns det snö igen.

Gäster med vingar. Båda fågelbrädena var välbesökta på söndag 11.1.15.

Vargavintern låter vänta på sig

När snart halva vintern är passerad är trenden så här långt klar: temperaturen sågar upp och ned, det snöar och regnar och är uppehållsväder om vartannat medan den riktiga vargavintern låter vänta på sig.

BORGÅ. Som bäst är medeltemperaturen i Borgå ungefär 2,5 grader kallt och prognosen fram till den 20.1. ger ett ungefärligt medeltal på -2 till -3 grader kallt. Månadens sista tredje del kan självfallet ändra på saken, men om vi ponerar att gråvädret fortsätter som nu landar vi sannolikt på en genomsnittstemperatur på kanske tre köldgrader för januari. 

Det skulle innebära en relativt mild andra vintermånad, genomsnittet är -5,6 grader. I fjol var det så pass kallt som -7,2 grader i januari. Mildast var januari 1989 och 2008 då medeltemperaturen var 0,0 respektive -0,3 grader. Kallast hade vi i januari 1987 då snittemperaturen var hårresande kalla -17,8 grader.

Sol- och klarvädret i januari skall ligga kring 29 procent, i fjol var det vackert för 33 procent. I detta nu ligger siffrorna för sol- och klarvädret på blygsamma 10 procent. De vackra dagarna kom med kölden den 5-6.1. då det som kallast var -16 grader.

Ett nytt snötäcke lade sig över Borgånejden den 3 januari och eftersom det utlovas snöstorm till lördag-söndag den 11-12 januari verkar det som om snön skulle bestå, trots att det igen blir mildare litet senare.

Sol över isen. Fotot från Vessö i början av veckan då det var ordentligt kallt visar en tunn hinna med hopfrusna isblock över viken, men havet svallar fritt längre västerut i riktning mot syd och mot väst, dvs. Emsalö.

Vintern kom av sig och snön försvann

Hoppet om vinter och ett bestående snötäcke grusades i början av januari 2015 i samband med regn och stigande temperaturer.

BORGÅ. Den snö som kom den 22 december och ökade med nya snöfall och skärpta temperaturer mot slutet av året stannade kvar till den 2 januari, dvs. elva dygn. Julen blev i alla fall vit. Den definitiva knäcken för snötäckets del kom den 2 januari då ett ihärdigt regn och en temperatur på mellan tre och fem värmegrader sköljde bort den sista snön.

Förra vinter fick vi ett bestående snötäcke den 11 januari (2014) men vi får nog vänta på köld och snö åtminstone till mitten av januari eftersom Forecas väderprognos, använd av Mtv 3, inte utlovar någon egentlig vinter så pass långt framåt. Det ska visserligen bli kallare den 4-7 januari och falla litet snö men sedan blir det igen mildare och relativt liten nederbörd.

Vintern som inleddes i december 2007 och slutade i februari 2008 var ett stort undantag eftersom det inte blev något egentligt snötäcke, snön kom och försvann en fem, sex gånger, det var allt.

Det hette tidigare att vintern kommer med tre högvatten, men statistiken kullkastar utsagan, det blir nog vinter utan högvatten med. Det första ordentliga högvattnet denna vinter kom  i.o.m. stormen natten till den 3 januari med ett vattenstånd på cirka en meter här i Borgåtrakten. Några nya stormar finns inte i sikte.

Snöfritt igen. Fotot från Japanska parken den 3 januari vid stadsbiblioteket visar att snön igen är försvunnen.

Nåjo. Det kom i alla fall ny snö på kvällen den 3 januari och när det nu den 4 januari är ett par grader kallt och temperaturen på väg nedåt ser det ut som om vi skulle ha ett snötäcke igen. Ett ombytligt väder  med andra ord.