I dag går solen ner som tidigast, kl. 15.07 medan vi får vänta till den 20 december tills den går upp som senast, kl. 9.25.
BORGÅ. Vi är med andra ord inne i den absolut mörkaste tiden då dygnets ljusa timmar håller sig under 6. Så här fortsätter det för att vara som mörkast mellan den 19 och 25.12. Midvintersolstånd är det den 22.12.
Det är alltså vintertid som för närvarande råder i vårt land och nu när EU också satt sig på hasorna beträffande en tidsjustering till antingen permanent vinter- eller sommartid ska vi antagligen fortsätta med att ställa om klockorna till sommartid åtminstone till 2021 eller 2022. Det tycks irritera många, mig själv inte medräknad. Jag tycker om ljusare sommarkvällar, men böjer mig för majoritetens önskningar om det blir en förändring.
Bara vi orkar vänta till den 21 januari så går solen igen ner kl. 16 och därefter ett par, tre minuter senare dag för dag tills dygnet är lika ljust som mörkt vid vårdagjämningen den 20 mars 2019.
Mulet i december
Det har knappast undgått någon att vintern hos oss är mulen. Ett tjockt molntäcke brukar ligga över oss och få är dagarna då vi har sprickor i molntäcket.
Att så är fallet beror på fyra faktorer som meteorolog Markku Mäntykannas vid Foreca utreder i sitt senaste blogginslag.
För det första är Finlands läge mellan den 60:e och 70:e breddgrader så långt norrut att solstrålningen från en mycket flack vinkel inte hinner värma upp markytan. Solstrålningen fungerar som en viktig upplösare av fukt men eftersom det inte förhåller sig så hos oss bildar fukten tjocka molnlager i stället.
För det andra ligger vi nära Atlanten som för med sig milda och fuktiga vindar i det närmaste året runt. Det tar sig uttryck i moln, regn och vindar. Utan Atlantens inverkan skulle vårt väder närma sig ett sibiriskt fastlandsklimat på vintern. Dagarna skulle vara klara men temperaturen skulle gå ner till 20, 30 ja t.o.m 40 grader kallt.
För det tredje ligger södra Finland vid Östersjön. Dess betydelse är inte den samma som Atlantens men inverkar sowieso som en källa för fukt och värme i synnerhet under vintrar då havet inte har is. Östersjön ökar i viss mån på regnigheten i söder på förvintern och därigenom på de molniga dagarna.
För det fjärde ligger vi på en rutt där lågtryck från Atlanten drar in över vårt land, vilket inverkar på molnigheten.
Med dessa informativa faktorer i minne kan man ytterligare konstatera att nordliga eller ostliga vindar är det som medför molnfrihet på vintrarna hos oss, inte sällan med långvariga stationära högtryck parkerade över landet. Precis som när vi har hett på sommaren, då med ostliga eller sydostliga vindar och kraftiga högtryck.
Kanske vit jul
För tillfället har vi en snittemperatur på närmare en köldgrad (-2,9 normalt), det har varit vackert för drygt 10 procent och nederbördsmängden är liten.
Från och med början av nästa vecka utovas litet snö, det skärper aningen till redan innevarande vecka, men någon stark köld med klart väder finns inte i sikte. Med god tur kan vi ha litet snö till julen. Det skulle vara andra julen i rad, åren 2015–2016 firade vi jul utan snö på marken. Sedan 2011 har fyra av sju jular varit snöfria. De inföll år 2011, 2013 och 2015 och 2016.
Is på träsket. Sondby träsk hade den 12.12. ett tunt istäcke med små stråk av snö på isen.
