December mild och mulen. Året hade en mild vinter, kall vår och sommar samt blöt höst

December var mild och mulen och det föll nederbörd tre dagar av fyra. Julen var med vissa förbehåll vit.

Året som helhet hade en rätt normal temperatur, men där vintern var mild var våren och sommaren kall och hösten blöt och mulen.

BORGÅ.  December månads medeltemperatur +1,0 grader (-2,9 normalt) för in månaden i den mildaste sjätte delen. Året innan var december två grader kallare, medeltemperaturen var då -1,1 grader.

Räknat från år 2000 har december sex gånger varit mildare och sedan 1974 sju gånger, så december har blivit mildare under de senaste c. 20 åren. Mildast var december 2006 med +2,7 grader i genomsnitt, kallast december 1978 med -11,4 grader.

Betecknande för den milda vädertypen var att dagstemperaturen aldrig underskred 0 grader, däremot nog nattemperaturen tolv gånger. Kallast var det natten till den 7 december då temperaturen var nere i moderata -6 grader. Mildast var det den 3, 8 och 12.12. med +5 grader. Månaden var ungefär lika mild hela tiden för i mitten av december var medeltemperaturen +1,1 grader medan månadens andra hälft hade +0,9 grader i genomsnitt.

Mulet

Liksom under den rekordmulna hösten fortsatte det grå vädret också i december. Sol- och klarväder fick vi uppleva för endast 8 procent (26 normalt). Det är det samma som i december 2012 och 1997. Mulnast var december 1984 med bara 6 procent vackert.

Julaftonen var klarast med 50 procent sol- och klarväder, därtill förekom det omkring 10 dagar med klart mellan 1/8 och 1/4 av dygnet. De helt mulna dagarna uppgick till 17. 

Vit jul

Julen var vit, med vissa förbehåll. Inne i centrum fanns det nämligen mycket litet eller ingen snö, samma gällde på Vessö vid havsbandet.

Men t.ex. på Harabacka åkrarna, vid Maren och Kokon – alltså på  mera vidsträckta urbana områden där hus inte värmde upp omgivningen – låg det tunt med snö på ett underlag av blöt is och förhårdnad snö. Mätstationen i Harbacka visade under julen 4, 3 respektive 2 cm snö från den 24 till den 26.12. Julen 2016 och 2015 firades däremot utan snö, samma gäller julen 2013, 2011, 2007, 2006 och 2003, räknat fr.o.m. år 2000.

Riklig nederbörd

Trots att det föll rikligt med nederbörd, 23 av 31 dagar, så kom och försvann snön i flera repriser.

Ny snö föll redan den 1.12. men den stannade kvar bara ett par dagar. Mellan den 5 och 8 december fanns igen ett nytt snötäcke som smälte bort. Den längsta perioden med snö noterades mellan den 12 och 26 december. Sedan var det igen snöfritt fram till den 30.12. då det föll ny snö som den 31.12. ligger kvar.

Mild vinter

Året som helhet hade medeltemperaturen 6,0 grader, vilket är det samma som i fjol. I genomsnitt är årstemperaturen 5,4 grader.

Det aviga är att vintern var mild och våren och sommaren kall. Januari, februari och mars liksom september, november och december var mildare än normalt, de övriga månaderna kallare.

Vintern som helhet hade en medeltemperatur på -2,3 grader. Räknat sedan 1974 är genomsnittsvärdet -4,4 grader och räknat sedan 2001 är det -3,9 grader.

Det var ordentligt kallt bara i ungefär en dryg vecka. Mellan den 4 och 6 januari var temperaturen nere i 19, 20 och som kallast 24 köldgrader. I februari var det kallt mellan den 6–11.2. då temperaturen som lägst uppgick till 19 grader. 

Sol- och klarvädret för vintern är i genomsnitt 30 procent, nu blev det vackert för hyggliga 26 procent. Nederbördsdagarna för vintern 2016-2017 blev totalt  35 (53), vilket är rekordfå.

Kallt i april och maj

Vårmånaderna mars–maj har på lång sikt en temperatur på 4,3 grader. I år uppvisade mars 1 värmegrad (-1,7 normalt), april 2,4 (4,0) och maj 8,9 grader (10,7). Det ger ett medeltal på 4,1 grader.

Ändå var april och maj kallast på 20 år. 

Våren var i genomsnitt vacker för 45 procent. Mars var vacker för 33 procent, april för 43 procent och maj för 59 procent. Genomsnittstalet är 50.

Kall sommar

Sommarens temperaturmedeltal 2017 blev 15,0 grader. Det är den tredje kallaste sommaren sedan 1974. Lika kyligt var det senast 1993, för 24 år tillbaka. Juni hade medeltalet 13,2, juli 15,7 och augusti 16,2 grader. I genomsnitt är sommaren varm för 16,4 grader. De heta dagarna blev tre, sämre var det bara sommaren 1987 med en het dag färre. Lika skralt var det sommaren 1994.

Sol- och klarvädret i sommar stannade på 46 procent (49–52–38 för juni-augusti). Medeltalet är 55 procent. Fem gånger har det varit mulnare somrar. Sommarens regnmängd blev 244 millimeter, dvs. tre millimeter mera än i genomsnitt. I juni föll det 85, i juli 58 och i augusti 101 millimeter. 

Hösten rekordblöt och mulen

Höstens medeltemperatur på 6,6 grader (11,4 – 5,4 – 2,9, för september–oktober) är 0,6 grader högre än genomsnittet på 6,0 grader räknat från 1974 men ungefär den samma som medeltemperaturen räknat från 2001 som är 6,7 grader. Däremot var regnmängden med ganska stor sannolikhet så stor att hösten var en av de blötaste om inte den blötaste.

I september föll det 95 millimeter regn under 13 regndagar. I oktober var det rekordregnigt alla kategorier med 207 millimeter nederbörd uppmätt under 19 dagar med nederbörd, och i november föll det alltså igen c. 95 millimeter under 23 dagar med nederbörd. Det innebär totalt en nederbördsmängd på 397 millimeter. Som on det inte hade räckt till var hösten rekordmulen. Sol- och klarvädret i höst stannade nämligen på rekordlåga 20 procent (28–16–16 för september–november). I genomsnitt är det klart för 35 procent.

Aningen kallare

Januari har i genomsnitt en temperatur på 5,2 köldgrader räknat från 1974 och -4,6 grader räknat från 2001. Det är vackert för 29 procent och det faller nederbörd i 18 dagar. I fjol var medeltemperaturen -2,7 grader i januari, det var vackert för 23 procent och det föll nederbörd 16 dagar.

Tiodygnsprognosen visar på regn eller snöslask och dagstemperaturer upp emot tre, fyra värmegrader veckan efter nyår. Men den 7 januari sker ett omslag till det kallare med delvis sol och temperaturer ned emot 7 grader kallt. 

Medeltemperaturen för 2017 var 6,0 grader (5,7 i genomsnitt). Det betydde ändå litet avigt en mild vinter, kall vår och sommar samt en mulen och blöt höst.

Fullmåne på gång. Månen syntes från västra åstranden rakt över radiomasten i Aunela den 30.12. 2017 på eftermiddagen. Det är fullmåne den 2.1.2018.

Julen mild, delvis solig och vit

Julen 2017 i Borgå firades under rätt hyggliga omständigheter. Vädret var milt, tidvis sken solen från en klar himmel och det fanns snö på marken, inte mycket, men i alla fall.

BORGÅ. Som det omnämndes i ett tidigare inslag i väderbloggen i december blir jularna mildare och de firas allt oftare utan snö.

Årens julhelg hade temperaturen -3 – +1 på julafton; -3 – +2 på juldagen och -1 – +4 på annandag jul. Den 24.12. var halvklar och dessutom decembers klaraste dag, juldagen var det vackert för 1/4 medan annandag jul var helt mulen. Julaftonen var fri från nederbörd medan det föll litet snöslask på juldagen och mycket på kvällen den 26.12.

Om julen var vit kan diskuteras. Inne i centrum fanns det mycket litet eller ingen snö, samma gällde Vessö vid havsbandet.

Men t.ex. på Harabackas åkrar, vid Maren och Kokon – alltså på  mera vidsträckta områden där hus inte värmde upp omgivningen – låg det snö på ett underlag av blöt is och förhårdnad snö. Mätstationen i Harbacka visade under julen 4,3 respektive 2 cm snö från den 24 till den 26.12.

I dag den 27.12. försvann sedan snön med det regn som fallit under dagen och med en dagstemperatur på upp emot +4 grader. Den snö vi hade under julen låg i själva verket kvar fr.o.m. den 12.12. dvs. i 15 dygn, vilket är den längsta snöperioden för i höst och vinter.

I fjol var julen svart liksom året innan. Också 2013, 2011, 2007, 2006 och 2003 fanns den ingen snö till julen, räknat sedan år 2000.

December ser ut att bli mildare än i fjol. Medeltemperaturen är nu +0,9 grader jämfört med -1,1 grader förra året. Sol- och klarväder har vi haft för 8 procent och det har fallit nederbörd av olika slag 20 av 25 dagar.

Juldagsväder på Vessö. Solen sken i sex timmar på juldagen, vilket också gällde på Vessö. Men det var snöfritt liksom isfritt.

Juldagsväder. Det fanns en del snö på marken i Borgå under juldagen. Observera vattentornet som skiftar i rött julen till ära.

Annandag jul. Snön hade decimerats i Harabacka under julens sista dag, men på kvällen föll det snöslask och regn.

Ännu finns det chans till vit jul

Osäkerhetsmomentet är stort men det finns ännu en chans till vit jul.

BORGÅ. För tillfället finns det snö i Borgå. Mätstationen i Harabacka visar på 8 centimeter snö och snön ligger vit på åkrar och ängar också om det inne i centrum och t.ex. på Vessö vid kusten redan är nästan helt snöfritt.

Prognosen till julhelgen går lätt att kontrollera på Ilta-Sanomats nya app Paras sää som parallellt visar väderutsikterna 9 dygn framåt för Meteorologiska institutet, Foreca och yr.no (Norges meteorologiska institut). Alla utlovar först blidväder och litet regn men fr.o.m. fredag blir det litet kallare med temperaturer från -4 till 0 grader.

Det avgörande är ändå att det också prognosticeras om aningen snö eller snöslask mot kvällen den 23.12. och för Meteorologiska institutets del också om fortsatt snöfall på julaftonen då temperaturen varierar kring 0-strecket.

Eftersom den gamla snön som föll den 12.12. och antagligen då ännu ligger kvar till en del och kanske i så fall späds på med litet ny vit snö är det möjligt att vi upplever en vit jul i motsats till de två föregående åren.

Efter jul stiger temperaturen igen mot +5 grader och det regnar så det är hugget som stucket om snön ligger kvar till nyår.

Medeltemperaturen är som bäst +1,0 grad, vilket är fyra grader högre än normalt för december. I fjol var medeltemperaturen i december -1,1 grader men julen liksom nyåret firades utan snö. Den bestående snön kom sedan den 2.1.2017 i fjol.

Hösten och speciellt december har varit mildare än normalt. För höstens del är medeltemperaturen +6,6 grader 0,6 grader högre än genomsnittet på 6,0 grader räknat från 1974 men ungefär den samma som medeltemperaturen räknat från 2001 som är 6,7 grader.

Fortsatt milt

Den färska långsiktsprognosen på Meteorologiska institutets hemsida för december-februari berättar om en vädertyp med en knappt en grader högre medeltemperatur i genomsnitt.

I oktober var det som kallast -4 grader, i november -6 grader och i december också -6 grader.

Sol- och klarvädret för december är nere i blygsamma 5 procent, vilket är rekordlågt. Fem dagar har det varit vackert för 1/8 och två dagar för 1/4. Enligt prognosen finns det chans för klart väder i någon form under fyra dagar fram till jul så i bästa fall kan procenten för sol- och klarvädret stiga mot 10 procent, dvs. det samma som det var för december i fjol.

Ovanligt klart. Den 18 december lyste solen i omkring sju timmar vilket betydde att dagen var klar för 1/4. Som man ser på bilden finns det ännu snö på åkrar och ängar norr om Kokonbacken.

Julvädret varierar stort men de snöfria jularna ökar i antal

Julhelgens väder varierar mycket men firas allt oftare utan snö på marken. Som kallast har vi haft kring 25 köldgrader medan det som varmast har varit upp emot 10 värmegrader. Och på ett undantag när har det fallit nederbörd åtminstone någon gång mellan den 24 och 26 december.

BORGÅ. Ser vi på extremvärdena var julen 1996 kallast. Då hade julaftonen temperaturen -6 till -18 grader, juldagen -17 till -23 grader och julannandag -25 till -1 grader, temperaturen steg alltså kraftig den 26.12.

Kallt har det också varit jularna 1976, 1978, 1986, 1988, 1991, 1995, 2001, 2002, 2010, 2012, och 2014. Då hade vi temperaturer från 20 köldgrader och upp emot 6 köldgrader. Procentuellt sett har de kalla jularna förekommit 11 gånger av 44 dvs. var fjärde jul i genomsnitt. På 1970-talet var det kallt 2 gånger, på 1980-talet likaså 2 gånger, på 1990-talet 3 gånger, från 2000 till 2009 två gånger och fr.o.m. 2010 tre gånger. 

17 gånger har det varit milt under julen med temperaturer kring 0 grader och över. Mildast var julen 2011 då temperaturen den 24.12. varierade mellan 0 och +8 grader, juldagen hade +2 till +9 grader och julannandag mellan -1 och +3 grader. Det regnade då varje dag och hela månaden är hittills den näst regnigaste någonsin med regnmängden 206 millimeter. Regnigast var oktober i år då det föll en futtig millimeter mera nederbörd, alltså 207 millimeter.

Snöfria jularna ökar

De senaste jularna 2015 och 2016 har varit milda och firats utan snö på marken. Ser man på de s.k. svarta, snöfria jularna i ett större perspektiv så har de uppträtt två gånger på 1970-talet, tre gånger på 1980-talet, en gång på 1990-talet, tre gånger 2000-2009 och fyra gånger sedan 2010.

Med andra ord har jularna mellan 1974 och 1999 sex gånger varit snöfria, dvs. ungefär en av fyra medan de sedan år 2000 varit snöfria sju gånger, m.a.o. 2 av fem (41 procent). Vi ser att de snöfria, milda julhelgerna sakta men säkert ökar i antal.

Bestående snö

Det här understryks också av att den bestående snön kommer allt senare, alltså efter nyår.

På 1970-talet hände det 2 gånger, på 1980-talet 1 gång, på 1990-talet 5 gånger, 2000-2009 fem gånger och fr.o.m. 2010 fortfarande 5 gånger, endast 2012 fick vi bestående snö den 28.11.

Det tidigaste bestående snötäcket fick vi 2002 då det skedde den 8.11. Vintern 2007-2008 kom det aldrig någon bestående snö och 1992 så sent som den 11 februari.

Julen har i statistikens ljus nästan alltid åtföljts av nederbörd, bara 1992 föll det ingen nederbörd och det var helt klart den 24 och 26.12. medan juldagen var klar för 1/8.

För det mesta har det varit mulet i juletid, och antingen regnat eller snöat. Litet klarare jular har vi också haft, nämligen 1975, 1986, 1988, 1991, 1995, 1996, 2004, 2011 och 2014.

Hur julen i år blir vet vi ännu inte, Forecas osäkra 15-dygnsprognos denna luciadag visar på temperaturer ovan och under 0-strecket samt litet nederbörd. Men det kan ändra. Skulle julen var snöfri blir det den tredje snöfria julen i följd, det har inte hänt tidigare.

Snöoväder. Igår den 12.12. vräkte blötsnön ner över Borgå. Men vår hund Molly njöt av snön och promenaden intill idrottsplanen vid Kvarnbackens skola. Det är också normalt att det snöar eller regnar under julhelgen. Enda undantaget är julen 1992.

Tummen upp för självständighetsdagens väder

Vädret den 6 december då Finland firade sin 100-åriga självständighet i år var bättre än normalt. Med normalt avses regn och flera plusgrader.

BORGÅ. Har tidigare gjort upp statstik för midsommarens, julens och Runebergsdagens väder, så varför inte också självständighetsdagen, så här i efterskott.

Den infaller ju när vi är inne i den mörkaste tiden och är mera sällan kall. Nu hade vi ett tunt snötäcke på marken och det föll litet snö till under dagen, det syntes också några solglimtar som gjorde att det var klart för 1/8 och temperaturen varierade mellan -2 och 0 grader. Torrt och bra med andra ord.

Sällan kallt

För i statistikens ljus är det annat ljud i skällan. Med avstamp år 1974 har det varit ordentligt kallt bara fem gånger.

1980 pendlade temperaturen mellan 18 och 8 grader kallt, 1985 hölls temperaturen mellan 15 och 8 köldgrader, 1990 var den mellan 13 och 3 grader kallt, 2002  var den mellan 14 och 6 grader under 0-strecket och så sent som 2016 mellan 12 och 4 köldgrader.

Normalt har självständighetsdagen på sin höjd någon köldgrad på natten och plusgrader på dagen. 28 gånger av 44 har temperaturen stigit till plussidan, vilket betyder 64 procent, dvs. två av tre gånger,

Och mulet har det varit nästan jämnt och ständigt. De större undantagen skedde år 1979 då det var vackert för 75  procent, 1992 då det var helt klart och i fjol då det var klart för 7/8. Regn har det fallit 11 gånger, snöslask 5 gånger och snö 17 gånger. Torrt har vi haft det 11 gånger. 

Mildast var självständighetsdagen 2015 med en temperatur mellan +6 och +10 grader samt 2006 då temperaturen hölls sig mellan 6 och 9 värmegrader.

Kallast var det som man ser ovan 1980 (-18/-8) och 1985  (-15/-8).

Solglimtar. På självständighetsdagens förmiddag tittade solen fram.

Blåvitt. Domkyrkan, vattentornet och stadshuset på bilden lystes upp i blåvitt på självständighetsdagen i Borgå.