En veckas köldknäpp och vit snö till jul

December var länge mild tills vädret dagarna före jul blev kallt i en vecka, men medeltemperaturen höll sig ändå närmare två grader över det normala. 2014 var som helhet en grad varmare än på lång sikt, bara januari och juni var kyligare än normalt.

BORGÅ. Medeltemperaturen i december på -1,6 grader (-3,3 normalt) betyder att månaden räknat sedan 2000 sju gånger uppvisat ett mildare och sju gånger ett kyligare väder. Under 43 år har december varit kallare 27 gånger och mildare 15 gånger.

Månadens två första dagar var kalla men sedan följde en förhållandevis mild period med temperaturer mellan 0 och tre, fyra värmegrader fram till den 21 december. Sedan blev det kallt och riktigt ordentligt kallt den 28–29.12. då temperaturen den 29.12. gick ned till 19 köldgrader och dygnets medeltemperatur

var -15 grader.

 I mitten av månaden var medeltemperaturen +1,2 grader och under månadens andra hälft -4,4 grader. Varmast var det den 7 och 19 december med fem värmegrader och kallast den 29.12. med -19 grader.

Rätt soligt

Sol- och klarvädret på 25 procent är som på lång sikt under 43 års perspektiv men räknat sedan 2000 har det varit lika eller vackrare bara 4 gånger.

För åren 2000-2014 är medelvärdet för sol- och klarvädret nämligen bara 18 procent, så december har blivit mulnare under årens lopp. Vackrast var december 1978 med 44 procent sol- och klarväder, mulnast december 2000 med 6 procent och 1997 och 2012 med 8 procent vackert.

Dagarna med minst 75 procent vackert denna december räknades till två och de helt mulna dagarna till 12, men de halvklara dagarna och dagarna med 62,5 procent vackert blev i alla fall sex stycken. Solen syntes mer än på länge och också klara nätter noterades ett flertal gånger.

Nederbördsdagarna blev 19 dvs. ungefär som normalt. Mest nederbördsdagar var det 2011 med 26  och minst 1974 med 14 dagar. Nederbörden i december föll mest som snöslask men från och med den 22 december och därefter den 23, 24, 26 och 28 föll det enbart snö medan det igen den 30 december först föll snö och sedan regn och snötäcket decimerades. Som det nu ser ut verkar det ändå som om det bestående snötäcket skulle ha lagt sig över Borgåregionen den 22 december, i fjol skedde det den 11 januari.

Milt väderår

Året som helhet uppvisade en medeltemperatur på 6,8 grader, dvs. en grad mer än i genomsnitt. Det är det fjärde varmaste året på 43 år.

Varje månad utom januari och juni var 2014 varmare än i genomsnitt, medan mars och oktober hade samma temperatur som på lång sikt.

Varmare årsmedeltemperaturer sedan 2000 har noterats 2008 med 7,1 grader och 2000 med 7,3 grader i genomsnitt. Före det har bara år 1975 med 7,6 grader varit varmare.

I fjol var årsmedeltemperauren 6,5 grader, år 2012 var den 5,2 grader och 2011 lika som i år. 

Januari är i genomsnitt årets näst kallaste månad med en medeltemperatur på -5,2 grader. Det är vackert för 29 procent och faller nederbörd i 18 dagar. Förra året var medeltemperaturen så pass kall som -7,2 grader, det var vackert för 33 procent och det föll nederbörd under 16 dagar.

Bilden från Vessö 31.12. visar solnedången över Emsalö.

Vit jul i alla fall

Skrev visst i en tidigare blogg att det ska till ett julens under för att vi ska få en vit jul. Nåväl, det blev ett julens under i så fall.

BORGÅ. Visst satt det hårt åt men dagen före julafton kom den snö som betyder att julen 2014 firas som "en vit jul".

Så var de facto också fallet fjol och året innan med, medan julen 2011 inte hade snö på marken.

Men i fjol kom det bestående snötäcket först den 11 januari 2014 medan det i år mycket väl kan hända att det bestående snötäcket kom nu den 23.12. eftersom det inte utlovas något töväder på den här års sidan och mera snö till julaftonen. Från 2000 till i år har fyra jular firats utan snö (2004, 2006, 2007 och 2011).

Snöfallet den 22-23.12. betydde ett cirka fem centimeters snötäcke men det räcker för att lysa upp omgivningen och skapa jul- och vinterstämning. Gårdskarlarna var också nöjda, den torra snön gav inga onda ryggar och trafiken stördes inte heller.

I och med den tilltagande kölden som i detta nu är kring -5 grader och det relativt klara vädret kan man tala om ett rätt idealistiskt julväder. December har haft ett ganska fint sol- och klarväder på cirka 20 procent, jämfört med i fjol då det var vackert för 16 procent

och år 2012 då det var bara 8 procent vackert väder.

Medeltemperaturen för december verkar bli mellan en och två köldgrader, vilket är en och en halv grad mildare än i genomsnitt. En god och vit jul till er alla!

Förmiddagsfoto på Borgbacken den 23 december visar att det fanns snö på marken.

Det kallnar mot jul

Väderutsikterna för den sista tredje delen av december har förändrats. Det fryser på.

BORGÅ. Då det tidigare siades om ungefär samma gråväder och en temperatur kring 0 grader som hittills ända fram till årsskiftet, ser det nu ut som om slutet av december skulle få en medeltemperatur på c. -5 grader. I så fall skulle medeltemperaturen för hela december landa på omkring en köldgrad. Det är i alla fall drygt två grader mildare än i genomsnitt.

De senaste dagarna har också medfört ett ganska oväntat soligt väder. Redan nu den 17.12. är procenten för sol- och klarvädret uppe i 20 procent och också om det skulle vara helt mulet till månadens slut betyder det att december blir klar för ungefär 11 procent. Det är inte mycket, men någon rekordmulen månad i likhet med november som hade tidernas bottenrekord med 5 procent sol- och klarväder blir det inte för decembers del. Snarare kommer det att bli några klara dagar till i och med köldknäppen.

Huruvida vi firar julen med snö på marken är hugget som stucket. Om det faller nederbörd denna sista vecka inför jul, sker det  sannolikt i form av snö, men som det nu ser ut blir det uppehåll fr.o.m. söndagen den 21.12. då det blir kallare och därmed ingen snö. Men man kan hoppas.

Vintern 2010 var ovanligt snörik och bilden tagen i januari vid vattentornet visar hur en gammaldags snövinter ska se ut.

Nytt snöförsök i Borgå

Senhöstens & förvinterns andra större snöfall i Borgåregionen var ett faktum den 12-13.12. men snön torde inte stanna kvar på marken.

BORGÅ. Det som roar i samband med snöfall nu för tiden är kvällstidningarnas skriverier. De får det nämligen att låta som de yttersta tiderna randats varje gång det blåser upp med litet snöfall i faggorna. Snöyra och dåligt väglag är en lika naturlig del av vintern som regn och stormande hav på sommaren.

Det snöoväder som utlovades i söder till luciadagen den 13.12. drog ner över Estland och Baltikum i stället, vilket betydde att södra Finland fick bara en bråkdel av vad som utlovats. Den hårda blåsten var till större förtret och många hushåll i vår region var utan ström i timmar.

I sin väderblogg på Fonectas hemsida skriver meteorolog Juha Föhr att ingen med säkerhet kan säga om julen firas med vitt på marken här i södra Finland, men att de utlovade milda vindarna från syd-sydväst till julhelgen nog knappast har annat än en svart jul i släptåg.

Som det nu ser ut håller förra lördagens snötäcke på cirka 10 cm sakta men säkert på att smälta bort. Bojarna på Borgå å fick litet snö på skulten i lördags.

Snöfri jul sannolik

Ett par gånger har det snöat under senhöst och förvinter men väderprognosen fram till den 23 december talar ett tydligt språk - det ska till ett julens under om vi ska fira julhelgen med vitt på marken i Borgåregionen.

BORGÅ. Natten till den 11 december drog den första vinterstormen över landet. Strömmen gick i flera hushåll också i Östra Nyland men så värst stor skada ställde vindarna inte till med. På Emsalö mätstation noterades vindbyar på omkring 21 m/s. Snöslask kom det däremot rikligt från sen kväll till tidig morgon den 11.12. men den har redan smält bort. Till lördag 13.12. utlovas följande oväder.

Men för att återkomma till snöfria jular så förekommer de allt oftare. Ser vi på tiden 2000-2013 så har fem jular (2003, 2006, 2007, 2011 & 2013) firats utan snö på marken. På 1990-talet var alla jular vita, trots att det bestående snötäcket kom först efter julen flera gånger. På 1980-talet var jularna 1980, 1982, 1983 och 1986 svarta, resten hade snö på marken.

Nu blåser det fortfarande från syd-sydväst, vilket betyder milda temperaturer, men genast som vi får fri passage från nord-nordost då blir det också vinter och antagligen också snö.

Bilden från Brinkgatan visar snöovädret mot midnatt den 10 december.

Traditionellt mulen självständighetsdag

Självständighetsdagen var som den brukade mulen och det föll nederbörd. I skrivande stund kan det ännu hända att det klarnar upp till kvällen, annars blev självständighetsdagen helt mulen, vilket är normalt.
Självständighetsdagen 6.12.14. var också andra gången i höst vi fick ett vitt snötäcke på marken. Det förra snötäcket låg kvar från den 21 till den 27.11.

Självständighetsdagen har på 1990-talet haft nederbörd i 70 procent av 10 dagar; 2000-2009 i 60 procent och 2010-1014 i 80 procent av fem självständighetsdagar, bara 2011 firades utan nederbörd.

Medeltemperaturen för den kallaste och mildaste temperaturen på självständighetsdagen varierar på 1990-talet mellan -4 grader och -0,2 grader; 2000-2009 mellan -0,7 grader och +2,7 och 2010-2014 mellan -2,4 grader och 0 grader.

Kallast var självständighetsdagen 2002 med en temperatur som varierade mellan -14 och -6 grader, mildast var det 2006 då temperaturen växlade mellan +6 och +9 grader. Vackrast var det den 6.12. 1993 då självständighetsdagen var helt klar. Men 17 av 25 dagar har det varit helt mulet (68%).

Så här ser statistiken för självständighetsdagens max. & min.temperaturer; procenten för sol- och klarvädret samt notering av nederbörd ut mellan åren 1990 och 2014:

Självständighetsdagen 1990-2014

1990: -10 - +1 / 62,5 % klart. Snöfall.

1991: -13 - -3/87,5 % klart. Snöfall.

1992: +2 - +4/ 0 % klart. Ingen nederbörd.

1993: -2 - +1/ 100% klart. Ingen nederbörd.

1994: +2 - +3/ 0 % klart. Regn.

1995: -6 - -4/0 % klart. Ingen nederbörd.

1996: +2 - +3/0 % klart. Regn.

1997: -2 - +2/ 0% klart. Snöfall.

1998: -6 - -3/0% klart. Snöfall.

1999: -7 - +2/12,5% klart. Snöfall.

Med.tal. -4 - 0,2/26 % klart. 70 % nederbörd.

------------

2000: +7- +8/0% klart. Regn.

2001: -5 - -2/0% klart. Ingen nederbörd.

2002: -14 - -6/25% klart. Snöfall.

2003: - 5 - -2/50% klart. Ingen nederbörd.

2004: 0 -+5/0% klart. Ingen nederbörd.

2005: 0 - +2/0% klart. Snöfall.

2006: +6 - +9/12,5 % klart. Regn.

2007: +3 - +6/0% klart. Regn.

2008: -1 - +1/12,5% klart. Ingen nederbörd.

2009: +2 -+3/0% klart. Regn.

Med.tal. -0,7 - +2,7/ 10% klart. 60% nederbörd.

------------

2010: -5 - -3/0 klart. Snöfall.

2011: -1 - +2/25% klart. Ingen nederbörd.

2012: -6 - 3/0% klart. Snöfall.

2013: 0 - +2/0% klart. Snö & regn.

2014: 0 -+2/0% klart. Snö & regn.

Med. tal -2,4 - 0/ 5% klart. 80% nederbörd.

Fotot taget 6.12.14 visar ett lätt snötäcke över japanska parken ovanför Borgå stadsbibliotek.

År 2014 verkar bli varmare än normalt

Växthuseffekt eller inte, år 2014 verkar igen bli ett år som är varmare än normalt. 

BORGÅ. Med december kvar som ett ovisst kort tycks årsmedeltalet för temperaturens del bli cirka 6,8 grader, förutsatt att decembers medeltemperatur blir ungefär -1 grad, som det ser ut fram till halva månaden. Blir den -2 grader betyder det att medeltemperaturen sjunker med bara -0,1 grad på årsbasis (-1:12). Varje månad år 2014 har varit varmare än normalt med undantag för januari, juni och oktober. I genomsnitt är årsmedeltalet 5,6 grader, grundat på 43 års statistik.

År 2013 var medeltemperaturen 6,5 grader, 2010, 2011 och 2012 var den 4,6; 6,8 respektive 5,2 grader.

Ser vi på årsmedeltalet för temperaturen på 1980-talet var det 4,7 grader, på 1990-talet var det en grad högre, dvs. 5,7 grader och från 2000 fram till i år 6,2 grader. Det blir m.a.o. varmare kontinuerligt.

2000 var hittills näst mildast med ett årsmedeltal på 7,3 grader medan rekordet är från 1975 då det var 7,6 grader. Kallast var det år 1985 och 1987 då de smällkalla vintrarna och svala somrarna drog ned medeltalet. 1985 var årsmedeltalet 2,4 grader och år 1987 2,7 grader.

Också hundar gillade sommarens simväder. Bilden är tagen i juli 2014, då medeltemperaturen var 19,9 grader, dvs. nästan två grader högre än i genomsnitt.